2 Krönikeboken 14:10
Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha [ 2 Krön 11:8].
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Deuteronomy 20:1När du drar ut för att strida mot dina fiender, och du ser hästar och vagnar och människor som är fler än du själv, ska du inte vara rädd för dem. För Herren (Jahveh) din Gud (Elohim), som förde dig upp ur Egyptens land, är med dig.
Judges 1:17Och Juda gick med Simeon, sin bror, och de slog kanaanéerna som bodde i Tsefat [12 km öster om Beer-Sheva i Negevöknen] och förgjorde dem [ Jos 2:10; 6:17-19]. Och de kallade staden Chorma [som låter som ordet för”total förstörelse” på hebreiska, se 4 Mos 21:3].
1 Samuel 17:45David svarade filistén: ”Du kommer emot mig med svärd, spjut och sabel (lans, kortare böjt svärd – hebr. kidon), men jag kommer emot dig i Härskarornas Herres (Jahveh Sebaots) namn, han som är Israels härars Gud och som du har hånat (hädat, förlöjligat, talat illa om).
2 Chronicles 26:7Och Gud hjälpte honom mot filistéerna och mot de araber som bodde i Gur-Baal och mot meuniterna.
2 Chronicles 32:20Under tiden bad kung Hiskia och profeten Jesaja, Amots son, och ropade till himlarna.
Psalms 20:8Vissa (somliga) [har sin förtröstan] i vagnar och andra (somliga) i hästar [det har dessa som inte känner Gud], men vi [Guds folk har satt vårt hopp] i Herrens (Jahvehs), i vår Guds (Elohims), namn – det åberopar vi (kommer vi ihåg; berömmer vi oss av; prisar vi). [Hebreiska konstruktionen är ovanlig där meningens enda verb ”åberopa” (hebr. zachar) är placerat sist. Ordet har en rik innebörd av att åberopa, komma ihåg, uppmärksamma, tänka på, nämna, hänvisa till och berömma sig av något. Frånvaron av ett verb i versens inledning förstärker också tomheten och det lönlösa i att prisa sin egna militära förmåga jämfört med att påminna sig om Guds mäktiga ingripanden och räddningsaktioner bland dem som sätter sitt hopp till honom.]