2 Samuel 12:16
Och David bönade till Gud (Elohim) för ynglingen (hebr. naar) och David fastade och så ofta han gick in låg han hela natten på marken. [Även om Orija är död och David nu gift med Batsheva påminns läsaren om att barnet blev till när Orija levde. Tre olika ord för barnet används i vers 14-16: son, barn och yngling. Hebr. jeled är det vanliga ordet för ett litet barn, se vers 15, 18, 19, 21, 22. Att ordet naar används här (enda gången i detta kapitel) förstärker troligtvis Davids önskan att barnet skulle få växa upp till en frisk ung man. En liknande motsatt angivning av ålder återfinns i Rut 1:5.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
2 Samuel 12:22Och han sa: ”När barnet fortfarande levde fastade jag och grät, för jag sa (tänkte): Vem vet om inte Herren (Jahveh) ska ge nåd (oförtjänt kärlek, favör – hebr. chanan) och låta barnet leva?
1 Kings 21:27Och det skedde när Ahab hörde dessa ord att han rev sönder sina kläder och satte säcktyg på sin kropp och fastade och låg i säcktyg och gick mjukt (smög, rörde sig ljudlöst).
Job 20:12[I flera verser liknar Tsofar ondska som något sött men dödligt.] Även om ondskan är söt (ger behag) i hans mun [jfr vers 17] och han gömmer den under tungan,
Psalms 69:10Nitälskan (en djup passion och kärlek) för ditt hus har ätit upp (förtärt) mig, och smädelserna från dem som smädar dig har fallit över mig.
Isaiah 26:16Herre (Jahveh), i trångmål har de sökt dig, i tysthet har de utgjutit en bön när din tuktan var över dem.
Joel 2:12Och även nu förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh) [som en bekräftelse på att Herrens dag är nära, se vers 1-11]: Vänd om [vänd/omvänd er] till mig av (i) hela ert hjärta, i fasta, och i gråt, och i klagan (sorg; jämrande klagosång).