2 Samuel 13:25

Men kungen [David] sa till Avshalom: ”Nej, min son, låt oss inte alla gå, det blir för betungande för dig.” Trots att han [Avshalom] pressade honom [kung David] gick han inte, men han [David] gav honom sin välsignelse. [Även om Avshalom har fått nej, så har han lyckats få Davids välsignelse. Han har också lyckats manipulera sin far till en social position som tvingar honom att säga ja till nästa begäran. Den kommer utan dröjsmål och ger ett sken av oskuld: om kungen själv inte kan komma, låt honom då sända ”min bror Amnon”, kungens tronarvinge i hans ställe.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And the king said to Absalom, Nay, my son, let us not all now go, lest we be chargeable unto thee. And he pressed him: howbeit he would not go, but blessed him.

In Context

24Så Avshalom kom till kungen [David] och sa: ”Se nu, dina tjänare har fårklippning. O kung, jag ber dig, ta med dina tjänare och gå med oss (ordagrant: dina tjänare).”

26Då sa Avshalom [till sin far David]: ”Om du inte vill, jag ber dig, låt min bror Amnon gå med oss.” Och kungen sa till honom: ”Varför skulle han gå med dig?”

Read all of 2 Samuel 13

Cross References

Judges 19:7Men mannen steg upp [senare den fjärde dagen] för att gå men hans svärfar pressade honom och han stannade och övernattade där.

2 Samuel 14:22Och Joav föll ner på marken på sitt ansikte och ödmjukade sig och välsignade kungen och sa: ”Idag vet din tjänare att jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i dina ögon, min herre kungen, i det att kungen har beviljat sin tjänares begäran.”

Luke 24:29Men de övertalade honom och sa: ”Var kvar hos oss, det blir snart kväll och dagen är snart slut.” Då gick han in och stannade kvar hos dem.

This Verse In Other Editions

Study 2 Samuel 13:25