The Bible Software
bible.softwareActsActs 27 › Acts 27:2

Acts 27:2

[Jag, Lukas, fick också tillåtelse att följa med.] Vi gick ombord på ett skepp från Adramyttium som [var på väg hemåt och] skulle gå till hamnarna längs Asiens kust. [Adramyttium låg nära staden Troas i Mindre Asien.] Vi lade ut [från Caesarea]. Aristarchus, en makedonier från Thessalonike, följde också med oss. [Han hade rest tillsammans med Paulus tidigare, se Apg 19:29; 20:4. Han nämns också av Paulus, se Kol 4:10; Filemon 1:24.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And entering into a ship of Adramyttium, we launched, meaning to sail by the coasts of Asia; one Aristarchus, a Macedonian of Thessalonica, being with us.

In Context

1När det blev bestämt att vi skulle avsegla till Italien, överlämnade man Paulus och några andra fångar till en officer som hette Julius. Han tillhörde den kejserliga bataljonen (kohort, som bestod av 600 soldater).

3Dagen därpå lade vi till i Sidon. [Officeren] Julius, som behandlade Paulus väl, lät honom gå till sina vänner [i församlingen] så de kunde ta hand om honom. [För första gången på två år får Paulus lite mer frihet. Han besöker församlingen som visar honom både andlig och praktisk omsorg. Man hjälpte förmodligen till med förnödenheter inför den långa förestående resan.]

Read all of Acts 27

Cross References

Acts 2:9Vi som är: parter [folkslag från Iran och Afghanistan], meder [från nuvarande nordvästra Iran] elamiter [Elam motsvarar dagens södra Iran, se 1 Mos 10:22; Dan 8:2]; besökare från [ordagrant’de som är bosatta i’]: Mesopotamien [Irak], Judeen, Kappadokien [östra Turkiet], Pontus [norra Turkiet], den romerska provinsen Asien [västra Turkiet],

Acts 16:17Hon följde efter Paulus och oss andra och skrek: ”De här människorna är den högste gudens tjänare! De förkunnar för er en väg till frälsning!” [Även om dessa ord stämde så var de generella. Uttrycket ”den högste guden” var i den här delen av världen Zeus. Även ”en väg till frälsning” var inte tillräckligt tydligt. Den grekisk-romerska världen var full av ”frälsare”. Kejsaren kallade sig själv t.ex. för folkets frälsare.]

Acts 19:19Många av dem som hade utövat magi samlade ihop sina böcker och brände dem offentligt. Man räknade ut vad de var värda och kom fram till 50 000 silvermynt. [Lukas skriver för grekisktalande så han syftar med största sannolikhet på det grekiska silvermyntet ”drachmer”. Det motsvarade den romerska denaren som var en arbetares dagslön. Totala värdet på böckerna motsvarande alltså omkring 160 årslöner.]

Acts 20:4De [sju representanterna från församlingarna som samlat in medel till Jerusalem och] som reste med Paulus var: Sopater (gr. Sopatros), son till Pyrrhus från Berea, [Om Sosipater, som omnämns i Rom 16:21, är samma person representerade han församlingen i Korint.] Aristarchus (gr. Aristarchos) och Secundus (gr. Sekondos) från Thessalonike, [Aristarchus hade också varit med Paulus i Efesos, se Apg 19:29; 27:2; Kol 4:10.] Gaius (gr. Gaios) från Derbe och Timoteus (gr. Timotheos) [från Lystra], [Båda var från södra Galatien, se Apg 16:1. Timoteus reste med Paulus på både andra och tredje resan.] Tychikus (gr. Tuchikos) och Trofimus (gr. Trofimos) från [den romerska provinsen] Asien. [Tychikus var en medarbetare till Paulus som nämns i hans senare brev, se Kol 4:7; Ef 6:21; 2 Tim 4:12; Tit 3:12. Trofimus var från Efesos, se Apg 21:29.]

Acts 21:1När vi [Paulus, Lukas, Sopater, Aristarchus, Secundus, Gaius, Timoteus, Tychikus och Trofimus, se Apg 20:4] hade skilts från dem [det var ett hjärtslitande avsked från församlingsledningen i Efesos] och lagt ut, seglade vi raka vägen till Kos [utan att behöva kryssa]. [Kos var namnet på både ön och dess huvudstad, de lade till där över natten.] Nästa dag till Rhodos. [Rhodos var också namnet på både ön och dess huvudstad, och där lade de också till över natten.] Därifrån [nästa dag] vidare till [staden] Patara.

Acts 28:2De infödda (lokalbefolkningen – gr. barbaros) visade oss en ovanligt stor vänlighet. De tände en eld och tog hand om oss alla, eftersom det hade börjat regna och var kallt. [Barbarer kallades alla icke-grekiska folk. Ursprunget för det grekiska ordet barbaros är att stamma och tala obegripliga ljud. För det grekiska örat lät alla främmande språk som obegripligt babbel. Utifrån detta skapades det ljudhärmande, onomatopoetiska ordet bar-bar som blev barbaros. Ordet för vänlighet är philanthropia och användes för gästfrihet och välgörenhet.]

This Verse In Other Editions

King James VersionBíblia Almeida (Português)Luther Bibel (Deutsch)Bible Louis Segond (Français)Библия (Русский)聖經 (中文)성경 (한국어)聖書 (日本語)الكتاب المقدس (العربية)बाइबल (हिन्दी)Biblia (Kiswahili)Bibbia Diodati (Italiano)Alkitab (Bahasa Indonesia)

Study Acts 27:2

Matthew HenryJamieson-Fausset-BrownAdam ClarkeAlbert BarnesJohn WesleyJohn CalvinScofieldWilliam BurkittFamily Bible NotesJohn LightfootGeneva Bible Notes (1599)
← Acts 27:1Acts 27Acts 27:3 →