Daniel 5:26
Detta är vad orden betyder (vad som ska ske): Mene (räknad) – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. [Upprepningen ”räknad, räknad” betonar hur detta beslut står fast.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
This is the interpretation of the thing: MENE; God hath numbered thy kingdom, and finished it.
In Context
27Tekel (vägd) – du har blivit vägd på balansvågen och funnen för lätt (otillräcklig, det saknas).
Cross References
Job 14:14När en stridsman (hebr. gever) dör, finns det då liv efter döden? I så fall ska jag under alla mina dagar [här på jorden] som är som en hård militärtjänst vänta på (ivrigt se fram emot) min vaktavlösning (då jag byter min klädnad, då jag skjuter nya skott och växer).
Isaiah 21:1Budskap om (profetord, börda över) öknen vid havet [troligtvis Babylon och området kring floden Eufrat]. Som en virvelvind i söder [hebr. negev] sveper fram, kommer det från öknen, från ett fruktat (fruktansvärt) land [mederna].
Jeremiah 25:11Och hela landet ska bli öde och tillspillogivet, och dessa folkslag ska tjäna Babels kung i 70 år.
Jeremiah 27:7Och alla folkslag ska tjäna honom och hans son och hans sonson, till dess tiden för hans eget land har kommit, även det. Och till sin slav ska många folkslag och stora kungar göra honom.
Daniel 9:2Under Dareios första år som kung läste jag, Daniel, skrifterna [bl.a. Jeremia, Jesaja, Moseböckerna och Psaltaren]. Jag lade märke till Herrens ord till profeten Jeremia att antalet år som Jerusalem ska ligga i ruiner hade förutsagts. Det var 70 år. [Profeten Jesaja nämner Kyros vid namn två hundra år tidigare, se Jes 44:28; 45:13. Jeremia hade profeterat om det judiska folkets 70-åriga fångenskap i Babylon, se Jer 25:10-11. Den första profetian kom 605 f.Kr., samma år som Daniel och hans vänner blev bortförda till Babylon, se Jer 25:1. Daniel hade säkert sett och hört Jeremia predika i Jerusalem innan han som tonåring deporterades till Babylon. Jeremia är kvar i Jerusalem och skriver flera brev till sina landsmän i Babylon. I ett brev, troligen skrivet inte så långt efter att Jerusalem erövrats 597 f.Kr., se Jer 29:1-2, påminner han om att när 70 år har gått för Babel ska judarna föras tillbaka till sitt land och att Gud vill ge dem frid, en framtid och ett hopp, se Jer 29:10-13. När Daniel nu läser dessa skrifter har han varit i Babylon i 66 år. Daniel inser att det bara är några år kvar innan det Jeremia profeterat ska ske. Det visar sig att samma år som Daniel skriver detta kommer Kyros tillåta judarna att återvända, och en första grupp reser så småningom tillbaka för att bygga upp templet. Uppmaningen till bön i Jer 29:12-14 är en av anledningarna till att Daniel börjar be när han läst detta. Senare kommer även Sakarja att referera till en 70-årsperiod från templets förstörelse 586 f.Kr. fram tills det var uppbyggt igen och invigdes 516 f.Kr. Det är intressant att se Daniels syn på skrifterna. Redan på 500-talet f.Kr. refererar han till Jeremia som Guds ord. Han citerar även från Moseböckerna och Psaltaren i sin bön. Se också 2 Krön 36:20-22. Jeremia hade förutsagt 70 års fångenskap, och Daniel trodde på ett bokstavligt uppfyllande av det profetiska ordet.] 2 Daniels bön