Daniel 6:23

Kungen blev mycket glad och befallde att Daniel skulle lyftas ur gropen. Så Daniel lyftes upp ur gropen och han var inte det minsta skadad, för han hade litat (trott) på sin Gud.

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

Then was the king exceeding glad for him, and commanded that they should take Daniel up out of the den. So Daniel was taken up out of the den, and no manner of hurt was found upon him, because he believed in his God.

In Context

22Min Gud (Elah) har sänt sin ängel som stängde till gapet på lejonen så de inte har skadat mig, eftersom jag visade mig vara oskyldig inför Gud. Jag har inte heller gjort något ont mot dig, Ers Majestät.” [Daniel säger inte att han är en syndfri människa, se Dan 9:18. Däremot är han oskyldig i det här fallet, när han tillbad Gud, och trotsade kung Dareios förordning som förbjöd detta.]

24Sedan befallde kungen att männen som anklagat Daniel (ordagrant”ätit honom levande”) skulle hämtas och föras till lejongropen. De, deras fruar och barn kastades i gropen. Lejonen kastade sig över dem innan de nått marken och slet dem i stycken. [Både tematiskt och rent textmässigt hör detta stycke i kapitel 6 ihop med kapitel 3 där Daniels tre vänner kastas i den brinnande ugnen. Samma ovanliga ord för anklaga, används i Dan 3:8 och Dan 6:24. På samma sätt som Nebukadnessar skrev ett brev gör även Dareios det, se Dan 3:31 och Dan 6:25.]

Read all of Daniel 6

Cross References

Exodus 18:9Jetro gladdes (var mycket glad) över all den godhet som Herren (Jahveh) hade visat mot Israel, eftersom han hade befriat dem ur Egyptens hand.

1 Chronicles 5:20De fick hjälp mot dem så att hagariterna och alla som var med dem gavs i deras hand. De ropade till Gud under striden och han bönhörde dem, eftersom de litade på honom.

2 Chronicles 20:20Tidigt nästa morgon gick de ut till Tekoas öken. Och när de drog ut, steg Joshafat fram och sa: ”Hör mig, ni av Juda och ni Jerusalems invånare! Stå fasta i tron på Herren er Gud så består ni, lita på hans profeter så lyckas ni.”

Psalms 37:40Och Herren (Jahveh) hjälper dem och befriar dem, räddar dem från de gudlösa (ogudaktiga, ondskefulla) och frälser dem, eftersom de tar sin tillflykt i honom. [Den tjugoandra hebreiska bokstaven är: ת – tav. Tecknet föreställer en punkt, en signatur eller ett kors. Som den sista bokstaven är detta en signatur och symboliserar ofta det som avslutar och fulländar. Ordet ”frälsning” börjar nästan med denna bokstav. Det har ett prefix ”vav” som binder ihop med föregående vers, se vers 10-11. Huvudordet är det ovanliga tesua som börjar på tav. Genom hela psalmen har det funnits en förväntan på frälsning, och nu för första gången nämns den. Som sista punkten är det en lämplig signatur som avslutar detta akrostiska mönster i denna psalm. Vi anar också hur denna frälsning finns i Jesu hebreiska namn Jeshua.]

Psalms 146:3Förtrösta inte på furstar [politiker och ledare i samhället, på deras generositet och rikedom], eller någon annan människoson [någon enskild människa], som inte kan befria (frälsa, rädda).

Isaiah 26:3Den som är fast i sitt sinne [stödjer sig på Gud och låter sina tankar formas av honom] bevarar (vaktar, skyddar) du i frid, frid (i fullkomlig frid – hebr. shalom shalom) [ Fil 4:7], för han förtröstar (litar) på dig. [ Rom 5:1; Joh 14:27] [Här och i Jes 57:19 upprepas frid två gånger. Det är hebreiskans sätt att betona och ge eftertryck. Ordet beskriver en fullständig harmoni på alla livets områden: ro, stillhet, vila, goda relationer, hälsa och välgång. I vers 1 nämns staden, vilket syftar på Jerusalem vars hebreiska namn är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen”-ajim” indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. I antika egyptiska källor kallas staden”Ursalimmu” vilket betyder”fridens fundament/fredens grund”.]

This Verse In Other Editions

Study Daniel 6:23