5 Moseboken 7:1
När Herren din Gud (Jahveh Elohim) ska föra dig in i landet dit du går för att ta det i besittning, ska han kasta ut många folkslag framför dig, hettiterna och girgasiterna (hebr. girgashi) och amoréerna (hebr. emori) och kanaanéerna och perisséerna och hivéerna och jevusiterna (jebuséerna – hebr. jevosi) [folket som bodde i Jerusalem innan israeliterna kom dit, se Jos 3:10 för en utförligare beskrivning på vad folkslagens namn står för], sju folkslag större och mäktigare än er,
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 15:21och amoréerna och kanaanéerna och girgashéerna och jevusiterna.” [Namnen på de folkslag som levde i Kanaan innan israeliterna kom dit.] [Det unika med förbundet som ingås mellan Gud och Abram är att det ingås ensidigt. Gud bär det fullständiga och hela ansvaret för detta förbund! Ritualerna som ingår i ett blodsförbund är: 1. Byta mantel – iklä sig den andra personen. 2. Byta bälte – vapen/redskap. 3. Skära – dela djur i halvor. Vandra mellan dem. Ett blodsförbund skärs alltid. 4. Byta/ta varandras namn. 5. Göra ett ärr (Blanda blod – handflatorna mot varandra). 6. Ge förbundslöften. 7. Äta minnesmåltid – dela bröd och vin. 8. Plantera ett minnesträd/vårdträd bestänkt med blod från djuren. När Gud säger till Abram”Jag är din sköld” (se vers 1) tar Gud initiativet till att ge Abram sin mantel och sitt bälte. Manteln är inte fysisk i det här sammanhanget men den representerar personen, så det Gud säger är att han ger sig själv till Abram. Ärret som ska göras blir i Abrams fall omskärelsen. Eftersom ett blodsförbund kan gå i arv så måste varje ny son som föds själv välja om han vill vara kvar i förbundet. Detta sker varje gång en judisk son blir omskuren (för icke-judar motsvaras det av hjärtats omskärelse). Förbundslöftet är sonen, Isak, och att avkomman ska bli som stjärnorna och sandkornen och att alla folk ska bli välsignade genom honom. Det sker ett namnbyte när Abram blir Abraham, se 1 Mos 17:5. Han får också Guds eget namn tillagt i sitt eget och Gud kallas i fortsättningen för Abrahams Gud, vilket senare när förbundet förnyas med Isak och Jakob får tilläggen Isaks Gud och Jakobs Gud. Förbundsmåltiden sker när Abraham möter Melkisedek och de delar bröd och vin, se 1 Mos 14:18. Melkisedek (som betyder rättfärdighetens kung) är sannolikt Jesus själv som kommer till Abram vid detta tillfälle.]
Exodus 15:7I din stora härlighet (upphöjdhet, majestät) slog du ner dem som reste sig upp mot dig. Du släppte lös din förtärande eld (vrede) som förtärde dem som halm. [Samma verb ”släpp lös” användes genomgående i kravet mot farao att ”släppa” israeliterna fria. Ironiskt nog släpps nu Guds eld lös över honom själv då han vägrade lyda Gud.]
Exodus 23:32Gör inga förbund med dem eller deras gudar.
Numbers 13:29Dock är folket som bor i landet våldsamt och städerna är befästa och mycket stora, dessutom såg vi Anaks barn där.
Deuteronomy 4:1Och nu Israel, lyssna till förordningarna (ordagrant ”sakerna inristat”) och påbuden (bindande juridiska beslut) som jag har undervisat er om, för att ni ska leva och gå in och ta landet i besittning som Herren (Jahveh), era fäders Gud (Elohim), har gett er.
Deuteronomy 6:1Detta är befallningarna (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) och förordningarna (ordagrant ”sakerna inristat”) och påbuden (bindande juridiska beslut) som Herren er Gud (Jahveh Elohim) har befallt (hebr. tsavah) att lära er, så att ni kan göra (följa, handla efter) dem i landet när ni går över och besätter det,