Ester 1:3
Under sitt 3:e regeringsår [omkring 483 f.Kr.] höll han en bankett (stor festmåltid) för alla sina furstar och tjänare. Militärledarna i Persien och Medien och alla nobla män och offentliga personer från provinserna var där. [Något år tidigare, omkring 484 f.Kr. hade Ahasveros slagit ner uppror både i Egypten och Babylon. Dessa segrar kan vara en av anledningarna till festligheterna och firandet som nu beskrivs. Ordet bankett (hebr. mishteh) kommer från verbet shatah (att dricka). Ordet används tjugo gånger i boken ( Est 2:18; 5:4; 7:2; 9:18-19, 20-22) och beskriver storslagen fest med mycket vin, se även Est 5:6; Dan 5.] 2 Kungens storhet
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
1 Kings 3:15Och Salomo vaknade, och se, det var en dröm, och han kom till Jerusalem och stod framför Herrens (Jahvehs) förbundsark och offrade brännoffer och offrade shalomoffer och gjorde en fest för alla sina tjänare. 2 Två kvinnor – Salomos vishet att döma
Esther 1:14De som stod honom närmast [av dessa visa män] var Karshena, Shetar, Admata, Tarshish, Meres, Marsena [och] Memochan, sju av Persiens och Mediens furstar som hade tillträde till kungens ansikte (närhet) och stod högst i rang i kungariket. [Att sju eunucker och sju furstar nämns pekar symboliskt på att kungen vill påskina att hans rike är fullkomligt och perfekt. Talet sju står för bland annat fulländning. Eftersom det var ett mänskligt rike, som inte var underordnat Gud, var det bara mänskligt perfekt, men det fanns också en välsignelse från Gud här eftersom Esra och Nehemja fick kungens välsignelse att återuppbygga Jerusalems murar och dess tempel. En av eunuckerna, Bigta (vers 10), nämns igen i samband med en sammansvärjning för att döda kungen, se Est 2:21; 6:2.]
Esther 3:7I den första månaden, som är månaden nisan (mars/april), i kung Ahasveros (Xerxes) 12:e regeringsår [fem år efter att Ester blivit drottning, omkring 474 f.Kr.], kastade man lott (hebr. por) inför Haman, från dag till dag och från månad till månad, [lotten föll på] den tolfte månaden som är månaden adar (februari/mars). [I den hedniska världsbilden lades stor vikt vid att fråga gudarna om råd. Haman ville kasta lott för att hitta den ”mest lyckosamma” dagen att utföra sin plan. Fynd av antika tärningar i det assyriska riket visar på hur viktig de olika gudarnas roll var i detta. Det är troligt att i början på året kastas lotten för att avgöra dagar för viktiga händelser. Lotten faller nu på sista månaden, knappt ett år från det att man kastat lott.]
Jeremiah 51:11Gör pilarna glänsande, fyll kogren! Herren (Jahveh) har väckt anden i medernas kungar, eftersom hans beslut är emot Babel för att fördärva det. För det är Herrens (Jahvehs) hämnd, hämnden för hans tempel.
Daniel 5:1Kung Belshassar [Nabonidus son och medregent] anordnade en stor festmåltid (bankett, en galamåltid med religiösa inslag) [i staden Babylon] för tusen stormän (högt uppsatta gäster) och drack vin med dem. [Det babyloniska riket hade sin storhetstid under Nebukadnessars styre, men efter hans död började mederna och perserna ta över mer och mer och var på väg att bli nästa stora världsvälde. Samtidigt som festen pågår finns den persiska armén utanför Babylons murar. De senaste veckorna hade de avancerat från norr och plundrat flera städer. Detta var inte obekant för Belshassar, dock tog han det med ro. Babylon hade matförråd för 20 år. Yttermuren var 9 mil lång, 25 meter bred och nära 100 meter hög. Innanför den fanns ännu en mur. Trots belägring kände man ingen fara – Babylon var ju ointagligt! Nebukadnessars vittnesbörd i kapitel 4 avslutas med att Gud kan ödmjuka de högmodiga, se Dan 4:34. Att Belshassar bjuder in till en vild fest mitt under en belägring är höjden av högmod.]
Daniel 6:1Dareios (Darejavesh) ansåg att det var en bra idé att utse 120 satraper (ordagrant ”landets beskyddare”) som skulle finnas i hela riket.