Exodus 17:4
Då ropade Mose till Herren och sa: ”Vad ska jag ta mig till med detta folk? De är nästan redo att stena mig [till döds].”
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Exodus 15:25Och han ropade till Herren (Jahveh) och Herren (Jahveh) visade honom ett träd, och han kastade det [hela, eller en del av det] i vattnet och vattnet blev sött. Där gjorde han en stadga och en förordning för dem och där prövade han dem. [Hebr. ets används om träd, men även grenar och bräder av trä, se Hag 1:8; Hes 37:16. Det kan vara någon mindre buske som Mose rycker upp och kastar i vattnet eller en gren från trädet.]
Numbers 14:10Men hela församlingen talade om att stena dem med stenar, när Herrens (Jahvehs) härlighet visade sig i mötestältet för alla Israels söner.
1 Samuel 30:6Och David var hårt pressad (i nöd), för folket tänkte (började tala om att) stena honom, eftersom alla sörjde bittert, var och en för sin son och för sina döttrar. Men David styrkte sig själv i Herren sin Gud (Jahveh Elohim). [Ännu en parallell mellan Saul och David ges av författaren. Under en tid av stor nöd sökte båda männen övernaturlig vägledning inför striden. Kronologiskt sett sökte de förmodligen vägledning på samma dag. Den ene trotsade Torah. Saul sökte hjälp hos ett medium och fick löftet om döden ( 1 Sam 28:5-6, 19); David sökte hjälp hos en aronitisk präst som använde efoden och fick löftet – som senare uppfylldes – om liv och välsignelse.] 2 Davids seger över amalekiterna
John 8:59Då tog de upp stenar för att kasta på honom [att kalla sig själv vid Guds namn ansåg de vara hädelse], men Jesus gömde sig (försvann, var gömd för dem) och gick ut från tempelområdet.
Acts 7:50Har inte min hand gjort allt detta? [ Jes 66:1-2. Den retoriska frågan är hur en byggnad skulle kunna rymma Gud, som har skapat universum.] 2 5) Ni har förkastat Jesus [Fram till nu har Stefanos återberättat den judiska historien, men nu riktar han sig till Stora rådet, Sanhedrin. Hittills har han inkluderat sig själv när han sagt’våra förfäder’, se vers 19, 38, 39, 44. Nu säger han’era förfäder’. Det är lätt att hålla med om att avgudadyrkan var fel förr, men svårare att erkänna att det kan vara på samma sätt i dag i mitt liv.]