2 Moseboken 19:1
I den tredje månaden, efter att Israels barn (söner) hade gått ut från Egyptens land – just på den dagen [vid nymåne, den 1:a sivan] – kom de till Sinais öken. [Israeliterna lämnade Egypten vid midnatt den 15:e nisan (2 Mos 12:31), vandrade under månaden ijar (april/maj) och kom fram till Sinai öken 2,5 månader senare den 1:a sivan.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Exodus 3:12Gud svarade: ”Jag ska verkligen vara med dig (jag är med nu och kommer alltid att vara med dig). Detta ska vara tecknet för dig att jag har sänt dig: När du har fört folket ut ur Egypten, ska ni tjäna Gud på detta berg.” [Detta är inledningen till Guds förklaring av sitt namn. Det viktiga är inte tjänarens kvalifikationer, utan vem Gud är och att han är med sin tjänare, då är inget omöjligt.] 2 Ursäkt 2 – Jag känner inte Gud tillräckligt bra
Exodus 12:6Ni ska vakta (ta hand om det) fram till den 14:e i denna månad. [Lammet ska vara separerat fyra dagar från de andra fåren.] Sedan ska hela Israels folk slakta det vid skymningen (ordagrant: mellan de två kvällarna – hebr. ben arbajim). [Mellan de två kvällarna är ett hebreiskt uttryck för tiden från det att solen börjar gå ner fram till solnedgången. I Israel är det någon gång mellan klockan tre och klockan sex på eftermiddagen. På Jesu tid hade man börjat tolka det som mellan tolv och sex, antagligen på grund av logistiska problem med att alla skulle slakta i templet och köa i stället för att alla slaktade hemma. Detta är en förebild på Jesus som red in i Jerusalem fyra dagar före gripandet och korsfästelsen. På samma sätt som lammet här ska leva med och synas av den familj som sedan ska slakta och äta det, måste Jesus bli synad av prästerna i Jerusalem innan han kunde gå till korset. Även dörrposterna och tvärslån är en bild på korset där Jesus gav sitt blod (vers 7). Jesus var ett heloffer (vers 9). Jesu kropp togs ner från korset före kvällen (vers 19).]
Leviticus 23:16Till morgonen efter den sjunde sabbaten ska du räkna femtio dagar och sedan bära fram ett nytt matoffer till Herren (Jahveh). [Under sju veckors tid mellan förstlingsfruktens högtid (bikkurim) och pingst (shavuot) räknas 49 dagar. Räkningen kallas omerräkningen eftersom hebr. omer både är ordet för kärve (vers 15) och det volymmått som motsvarade omkring 3 liter, dagsbehovet av manna för en person och den mängd korn man fick ut av kärven ( 2 Mos 16:36). Intressant är att nästa högtid, shavuot, som också kallas skördefesten (hebr. chag qatsir, se 2 Mos 23:16) har en numerologisk koppling till omerräkningens 49 dagar. Ordet för skörd (hebr. qatsir) används 49 ggr i GT, två av gångerna är i vers 22 i stycket som handlar om shavuot.] 3 Pingsten (shavuot) – firas sju dagar
Numbers 10:12Och Israels söner drog vidare i sin härordning, ut från Sinai öken, och molnet stannade i Parans öken.