Esra 9:5

Vid tiden för aftonoffret reste jag mig upp från min fasta, med mina kläder och min mantel sönderrivna och jag föll på mina knän och spred ut mina händer till Herren (Jahveh) min Gud (Elohim),

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And at the evening sacrifice I arose up from my heaviness; and having rent my garment and my mantle, I fell upon my knees, and spread out my hands unto the LORD my God.

In Context

4Sedan samlades alla omkring mig som skälvde inför orden från Israels Gud (Elohim) på grund av trolösheten hos de landsflyktiga, och jag satt ner i förfäran fram till aftonoffret.

6och jag bad: ”O, min Gud (Elohim), jag är skamsen och rodnar av blygsel att lyfta upp mitt ansikte inför dig, min Gud (Elohim), för våra överträdelser har ökat och gått över våra huvuden och vår skuld har vuxit upp till himlarna.

Read all of Esra 9

Cross References

Exodus 9:33Mose gick ut ur staden, bort från farao, och sträckte upp sin hand till Herren (Jahveh). Då slutade åskan och haglet upphörde och regnet vräkte inte längre ner på jorden.

1 Kings 8:38alla böner, alla enträgna böner som bes av alla människor av hela ditt folk Israel, som varje man ska veta (vara väl förtrogen med) sitt eget hjärtas sjukdom (sår, plåga) och sträcker ut sina händer mot detta hus,

2 Chronicles 6:13Han hade gjort en talarstol av koppar, 5 alnar [2,25 meter] lång, 5 alnar [2,25 meter] bred och 3 alnar [1,35 meter] hög, och ställt den mitt på den yttre förgården, och han stod nu i talarstolen. Sedan föll han ner på knä inför Israels hela församling, räckte ut sina händer mot himlen

Psalms 95:6Kom (kom in, gå in)! Låt oss falla ner (buga oss djupt ner; kasta oss till marken) och böja oss (böja våra knän); låt oss knäböja (välsigna) inför Herrens (Jahvehs), vår Skapares, ansikte. [Tre olika hebreiska ord används för att beskriva ödmjuk tillbedjan: shacha, kara och barach. Denna trefaldiga upprepning ger extra betoning på denna vers som en central vers i psalmen.]

Psalms 143:6Jag sträcker mina händer mot dig i bön, min själ (mitt inre; hela min varelse) längtar efter dig som uttorkad jord ... [Meningen är inte fullständig, det är en ”aposiopesis”. I stället för att beskriva hur uttorkad jord längtar efter vatten vill psalmisten att läsaren ska skapa en inre bild av torr jord som i glödhet värme desperat törstar efter vatten. Ett exempel på svenska är uttrycket: ”vänta bara ...” I stället för att avsluta meningen lämnas rum till läsarens fantasi att lägga till egna ord och då förstärks vad som just sagts.] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] 2 Del 2 [Nu i vers 7-12 staplas i snabb följd tolv uppmanande verb i en desperat vädjan till Gud:]

Luke 22:41Han drog sig undan (”slet sig” bort) från dem, ungefär ett stenkast, och föll på knä och bad:

This Verse In Other Editions

Study Esra 9:5