1 Moseboken 37:25
Sedan satte de sig ner och åt. [En måltid mättar inte bara magen, den fyller en viktig social funktion. Här blir hårdheten i brödernas hjärtan uppenbar. Josef saknade mat och vatten och de hörde hans rop, se 1 Mos 42:21. Samtidigt dukar de upp och äter alldeles intill. Drygt 20 år senare kommer dock situationen bli omvänd, då är Josef den som föder bröderna, se 1 Mos 42:3, 6.] När de lyfte upp sina ögon och tittade, fick de se en karavan med ismaeliter komma från Gilead med sina kameler som bar på kryddor och balsam och myrra, som de skulle gå med till Egypten.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
24Och de grep honom och kastade honom i en brunn, brunnen var tom, det var inget vatten i den.
26Juda sa till sina bröder: ”Vilken vinning har vi av att döda vår bror och dölja hans blod?
Cross References
Genesis 16:11Sedan sa Herrens ängel till henne: ”Du är nu gravid och ska snart föda en son. Du ska ge honom namnet Ismael (hebr. Jishmael) [betyder: ”Herren hör”], för Herren (Jahveh) har hört (hebr. shama) hur du plågats (varit under andras våld).
Genesis 25:16Detta är Ismaels söner och detta är deras namn efter deras byar och efter deras boplatser. Tolv furstar [ 1 Mos 17:20] efter deras nationer.
Genesis 31:23Då tog han med sig sina bröder och satte efter honom, och efter sju dagar hann han upp honom i Gileads bergsbygd [högplatån öster om Jordanfloden, sista anhalten innan Jakob kom till Kanaans land].
Genesis 37:36[Samtidigt var Josef vid liv.] Midjaniterna sålde honom i Egypten till Potifar, en av faraos generaler, chefen över livvakten.
Genesis 43:11Deras far Israel sa till dem:”Om det måste vara så nu, så gör detta. Ta av landets utvalda frukter i era väskor och ta med gåvor till mannen, lite balsam och lite honung, kryddor och myrra, nötter och sötmandel. [Ironiskt nog är det samma varor som fanns i karavanen som förde med Josef till Egypten, se 1 Mos 37:25, som nu förs ned som gåvor till Josef.]
Psalms 14:4Förstår de ingenting (lär de sig aldrig), de som gör det onda? De äter (förtär) mitt folk på samma sätt som de äter (förtär) bröd, de åkallar inte (ropar inte i bön till) Herren (Jahveh). [Lika naturligt och alldagligt som att äta bröd, slukar och förgör dessa onda Guds folk. De söker inte Herren, de förkastar Guds existens och hans sanningar.]