Hebreerbrevet 11:23
I tro gömdes Mose – som just hade fötts – i tre månader av sina föräldrar, eftersom de såg att han var ett vackert [litet] barn [han hade inre och yttre skönhet; ordagrant:”han var från/tillhörde en stad”, dvs. förde sig elegant (inte obildat), men också i betydelsen att han kom från en himmelsk stad], och de var inte rädda för kungens [faraos] påbud [dekret om att låta alla hebreiska nyfödda pojkar dödas eftersom de utgjorde ett framtida hot mot egyptierna, se 2 Mos 1:2, 9, 10; 16; Apg 7:20].
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
24I tro vägrade Mose som vuxen att kallas son till faraos dotter.
Cross References
Exodus 1:22Då gav farao denna befallning till hela sitt folk: ”Alla pojkar som föds måste kastas i floden [Nilen], men alla flickor kan ni låta leva.” [Att gå emot detta bud var antagligen förenat med dödsstraff.]
Psalms 56:4Dagar (dagen) när fruktan (rädsla) kommer över mig, förtröstar jag på (sätter jag mitt hopp till) dig.
Isaiah 8:12Säg inte konspiration (sammansvärjning) om allt som detta folk kallar konspiration (sammansvärjning), frukta inte heller för det som de fruktar, räkna det inte som förskräckande.
Isaiah 41:14Frukta inte (var aldrig någonsin rädd) du mask, Jakob, och ni Israels män, jag hjälper dig, förkunnar (säger, proklamerar) Herren (Jahveh), din Återlösare – Israels Helige.
Isaiah 51:12Jag, ja, jag är han som tröstar er. Vem är du, som är rädd för människor som ska dö, och för människobarn som ska bli som gräs?
Daniel 6:10Även efter att Daniel fått reda på att den nya lagen var uppsatt (signerad och börjat gälla), gick han till sitt hus där han hade ett rum på taket med fönster som var öppna i riktning mot Jerusalem. [I riktning mot väster från Babylon.] Där böjde han knä tre gånger om dagen och tackade sin Gud på samma sätt som han alltid gjort. [Seden att be mot templet i Jerusalem bygger på Salomos ord, se 1 Kung 8:35, 38, 44, 48. Daniel fortsätter sin vana att be tre gånger om dagen. Han lyder Gud mer än människor, se Apg 5:29. David skriver hur han ber kväll, morgon och mitt på dagen, se Ps 55:18 (kvällsbönen nämns först eftersom den judiska dagen börjar vid solnedgången). I templet i Jerusalem var tiderna för bönen 9, 12 och 15, se även Apg 2:15; 10:9; 3:1; 10:30; Dan 9:21.]