Hebreerbrevet 5:8
Fastän han var son [Guds Son, med privilegier och rättigheter], fick han lära sig lydnad genom sitt lidande.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
Though he were a Son, yet learned he obedience by the things which he suffered;
In Context
Cross References
Matthew 3:15Jesus svarade honom: ”Låt det ske nu, för så ska vi uppfylla all rättfärdighet.” Då lät Johannes det ske. [Dopet visar att Jesus är helgad, avskild till ett specifikt syfte, åt Gud. Genom dopet identifierar han sig med människans synd, fast han själv är syndfri. Detta offentliga dop bekräftar också Jesu officiella tjänst som startar nu.]
John 6:38För jag har kommit ner från himlen, inte för mina egna syften utan för att göra hans vilja som har sänt mig (att utföra hans plan och syften).
Philippians 2:8ödmjukade (böjde) han sig och (när han) blev lydig intill (ända till) döden – ja, döden på ett kors.
Hebrews 1:5För till vilken av änglarna har Gud någonsin sagt: Du är min Son, i dag har jag fött dig? [ Ps 2:7] eller på ett annat ställe [från profeterna]: Jag ska vara hans Fader, och han ska vara min Son? [ 2 Sam 7:14]
Hebrews 3:6Men den Smorde (Messias, Kristus) var trogen över Hans [sin egen Fars] hus [inte bara som en tjänare som Mose, utan] som en Son. Det är vi som nu är detta hus, om vi behåller (är uthålliga och håller fast vid) den frimodighet och stolthet som vårt hopp ger oss (det vi fritt och glatt talar om). 2 Varning – förhärda inte hjärtat och tappa inte tron (3:7-4:13) [Nu följer den andra varningen av fem i detta brev. Till skillnad från den första varningen som handlade om att ouppmärksamt driva ifrån tron, se Heb 2:1-4, handlar denna om att inte medvetet förhärda sitt hjärta. Författaren tar israeliternas uttåg ur Egypten och deras ökenvandring som varnande exempel. Israeliterna var fast i Egyptens slaveri, som är en bild på synden. På samma sätt som de blev befriade genom ett lamms blod, befriar Jesus – Guds Lamm – från syndens slaveri, se Kol 1:13-14. Det var inte Guds vilja att de skulle vara kvar i öknen, men när de kom fram till gränsen till Kanaans land började de tvivla på löftet, se 4 Mos 13-14. En vandring som kunde ta 11 dagar tog 40 år, och en hel generation dog i öknen utan att inta landet och komma in i vilan. Att korsa Jordanfloden och komma in i trons vila representerar för en kristen att få del av det andliga arvet i Jesus, se Ef 1:3, 11, 15-23. På samma sätt beskriver ökenvandringen en kristen som tvivlar på Guds löften.]