Hebreerbrevet 7:14
Det är tydligt att vår Herre har kommit ur Juda stam, och Mose har inget sagt om präster från den stammen. [Jesus kommer från Juda stam, se Matt 1:2; Luk 3:33. När Jakob välsignar och profeterar över sina söner i 1 Mos 49 ges fler detaljer kring varför Juda räknas som den förstfödde. Förstfödslorätten togs från Ruben eftersom han låg med sin fars bihustru. Den gick förbi Simeon och Levi på grund av deras grymhet när de mördade en hel by efter att Dina hade våldtagits. Därför blev Juda räknad som förstfödd. En strof i välsignelsen från vers 10 pekar tydligt på Jesus:”Spiran ska inte vika från Juda, inte härskarstaven från hans fötter, förrän han som den tillhör kommer och folken blir honom lydiga.”]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
15Ännu tydligare blir det när det uppstår en annan präst som Melkisedek,
Cross References
Genesis 49:10Spiran ska inte lämna Juda, inte härskarstaven från hans fötter, så länge man kommer till Shilo (till dess han kommer som den tillhör) [en referens till Messias], och till honom ska folkens lydnad vara.
Ruth 4:18Detta är Perets [vars mor var Tamar, som nekades ett leviratäktenskap, se kommentar i vers 12] fortsatta historia (hans genealogi/släkttavla – hebr. toledot): Perets blev far till Chetsron [ 4 Mos 26:21],
Jeremiah 23:5Se, de dagar kommer, förkunnar (säger, proklamerar) Herren, då jag ska låta en rättfärdig gren växa upp (skjuta skott) åt David [en arvinge i hans kungliga släkt]. Han ska regera som kung och handla vist, och ska utföra (skapa) rätt och rättfärdighet i landet.
Matthew 1:3Juda födde Peres och Serach, vilkas mor var Tamar [sonhustru till Juda inblandad i en komplicerad relationshistoria, se 1 Mos 38], Peres födde Hesron, Hesron födde Ram,
Luke 2:23som det står skrivet (och förblir skrivet) i Herrens undervisning (Moseböckerna – gr. nomos): Varje förstfödd son som öppnar moderlivet ska vara helgad åt Herren. [ 2 Mos 13:2] [Principen att helga det första gällde grödor, djur och människor. Det var en ständig påminnelse om att allt tillhör Herren och att varje god gåva kommer från honom. Budet iakttogs en månad efter födseln, se 4 Mos 8:16. Fadern överlämnade sin son till en präst i templet och fick honom tillbaka mot en föreskriven symbolisk summa på fem silvermynt. Ceremonin som kallas Pidjon haben, hebreiska för”friköpandet av sonen”, praktiseras ännu i dag av ortodoxa judar. En förstfödd från en prästsläkt – kohen – omfattas inte av budet. Det är därför inget nämns om detta kring Johannes födelse, se Luk 1:57-64. Det finns också en djupare mening i detta bud. Den förstfödde sonen representerar hela folket, och när han helgades åt Herren påminde det om Guds kallelse till hela folket. Gud kallar Israel sin förstfödde son, se 2 Mos 4:22-23.]
John 20:13De sa till henne: ”Kära kvinna, varför gråter du?” Hon sa till dem: ”Därför att de lyft undan min Herre, och jag vet inte var de har lagt honom.”