Job 1:20

När Job hörde detta ställde han sig upp och rev sönder sin mantel och rakade sitt huvud [dåtida seden för att visa sorg, se Joel 2:13; Jer 7:29; Mika 1:16]. Sedan kastade han sig raklång till marken [i vördnad för Gud]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

Then Job arose, and rent his mantle, and shaved his head, and fell down upon the ground, and worshipped,

In Context

19Plötsligt kom en stark storm från öknen och tog tag i husets fyra hörn, och det rasade samman över folket så att de dog. Jag – den ende överlevande – undkom för att berätta detta för dig.” [Den första och tredje olyckan orsakades av människor, den andra och fjärde berodde på naturkatastrofer. Vers 13 och 18 talar om samma fest hos den äldste brodern, vilket visar att allt detta hände inom loppet av en dag. Beskrivningen av katastroferna inleds och avslutas på samma sätt genom att introducera en budbärare. Ordföljden i hebreiskan förstärker att budbäraren nätt och jämt överlevde. Samma fras (”Medan han talade, kom ännu en budbärare”) återkommer i vers 16, 17 och 18. Att han nätt och jämt överlevde var en listig strategi uträknad av Satan. Syftet var att överväldiga Job och inte ge honom någon tid att återhämta sig.] 3 Mitt i stormen – Lovat är Herrens namn

21och sa:”Naken [utan ägodelar] föddes jag (kom jag ur min moders liv), och naken kommer jag att dö (återvända). Herren (Jahveh) gav [alla ägodelar] och Herren (Jahveh) tog [bort dem]. Lovat är Herrens (Jahvehs) namn!” [Versen har en fin poetisk rytm där ordet”naken” binder ihop den första delen med de två verben som ordagrant är:”kom” och”återvända”. Återvända kan syfta på att återvända till jorden, se 1 Mos 3:19; Ps 139:15, men viktigt att komma ihåg är att hela stycket här har poetisk karaktär och huvudbetydelsen är: Jag föddes naken utan några ägodelar, och jag dör naken utan att ta med mig några ägodelar. Nästa del har också liknande kontrast”gav” och”tog”. Sammanfattningsvis i allt detta, oavsett omständigheter: Herren är den som är värdig att prisas.]

Read all of Job 1

Cross References

Genesis 37:34Jakob rev sönder sina kläder och satte säcktyg på sina höfter och sörjde Josef i många dagar.

Deuteronomy 9:18Och jag föll ner inför Herren (Jahveh) som de första 40 dagarna och 40 nätterna. Jag åt inget bröd och drack inget vatten, på grund av er synd som ni syndat när ni gjorde det som var ont i Herrens (Jahvehs) ögon och provocerade (förtörnade) honom.

2 Samuel 12:16Och David bönade till Gud (Elohim) för ynglingen (hebr. naar) och David fastade och så ofta han gick in låg han hela natten på marken. [Även om Orija är död och David nu gift med Batsheva påminns läsaren om att barnet blev till när Orija levde. Tre olika ord för barnet används i vers 14-16: son, barn och yngling. Hebr. jeled är det vanliga ordet för ett litet barn, se vers 15, 18, 19, 21, 22. Att ordet naar används här (enda gången i detta kapitel) förstärker troligtvis Davids önskan att barnet skulle få växa upp till en frisk ung man. En liknande motsatt angivning av ålder återfinns i Rut 1:5.]

2 Chronicles 7:3När alla Israels barn såg hur elden kom ner och såg Herrens härlighet över huset [templet], föll de ner på den stenlagda gården med ansiktena mot marken och tillbad Herren och tackade [med öppna händer – prisa, hylla och erkänn] Herren (Jahveh): för han är god, för evigt (i evighet) varar hans nåd (omsorgsfulla, trofasta kärlek).

Job 2:12Men när de på avstånd fick se honom och inte kunde känna igen honom, brast de i gråt och rev sönder sina mantlar och kastade stoft mot himlen över sina huvuden [dåtida sed för att visa sorg].

Matthew 26:39Han gick lite längre bort, kastade sig till marken och bad:”Min Fader, om det är möjligt, låt denna bägare [lidande och straffet för mänsklighetens synd, se Matt 20:22-23] gå förbi mig. Men inte som jag vill, utan som du vill.”

This Verse In Other Editions

Study Job 1:20