Job 11:13

Om du, även du [Job], bereder ditt hjärta [omvänder dig; renar ditt hjärta; uppriktigt vänder dig till Gud] och sträcker ut dina händer till honom [i bön och tacksamhet, se Ps 88:10; 146:6; 1 Tim 2:8]. [I vers 13 gav Tsofar två uppmaningar till Job att göra något, nu följer två till att”inte” tillåta synd och ondska. Versen är konstruerad som en kiasm där ondska/orätt ramar in uttrycket. Orden är snarlika ljudmässigt. Hand är personligt och tält har att göra med familjen. Centralt finns de två verben som betonar Tsofars uppmaning att Job måste göra något.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

If thou prepare thine heart, and stretch out thine hands toward him;

In Context

12Och en man som är ihålig (tom; en dåre – hebr. navav) kan fånga hjärtat (bli vis – hebr. lavav) när en vildåsnas föl föds som människa. [Tsofars ordspråksliknande uttryck kan tolkas som något som är omöjligt. Lika lite som en vildåsnas föl kan födas och bli mänsklig, lika lite kan en dåre förändras och fylla sitt tomrum och få ett hjärta. Versen inleds med och (hebr. vav) vilket ofta binder samman med föregående verser, något som kan tala för att Gud kan förändra. Även efterföljande verser handlar om att Tsofar uppmanar Job att omvända sig. I Jesu samtal med Nikodemus behandlas ett liknande ämne där Gud kan göra det som är mänskligt sett omöjligt, se Joh 3:3-4.]

14Om ondska (tomhet, ofärd – hebr. aven) 1 i din hand 2 du tar bort (håller dig borta från). 2 Och inte tillåter att bo 1 i ditt tält orätt (hebr. avlah).

Read all of Job 11

Cross References

Exodus 9:29Mose sa till honom: ”Så snart jag har gått ut ur staden ska jag sträcka ut min hand till Herren (Jahveh). Åskan ska sluta och haglet ska upphöra så att du må veta att jorden är Herrens (Jahvehs).

2 Chronicles 12:14Han gjorde det som var ont, för han vände inte sitt hjärta till att söka Herren (Jahveh).

Job 5:8För min del [Elifaz råder nu Job hur han skulle göra om han var i samma situation], jag söker (frågar) efter Gud (El) och till Gud (Elohim) lämnar jag mitt ärende (min sak, min fråga – hebr. divra).

Job 22:21Bli bekant med (gör dig nyttig för – hebr. sachan) honom [Gud] och sök frid (hebr. shalam), så ska det goda (välgång – hebr. tovah) komma till dig.

Psalms 78:8Så ska de inte bli som sina fäder (förfäder), en envis och upprorisk generation. En generation som inte har sitt hjärta rätt [alltså ett hjärta som förlitar sig på sig själv i stället för på Gud] och vars ande inte stadigt är med Gud (El). [Asaf gör här tydligt att grundinställningen måste vara att alltid lita på Gud, att alltid välja att gå med Gud och ha sina prioriteringar i livet inordnade i Guds ordningar. Se även 5 Mos 9:6-7, 13, 24; 31:27; 32:5; Apg 2:40.]

Psalms 143:6Jag sträcker mina händer mot dig i bön, min själ (mitt inre; hela min varelse) längtar efter dig som uttorkad jord ... [Meningen är inte fullständig, det är en ”aposiopesis”. I stället för att beskriva hur uttorkad jord längtar efter vatten vill psalmisten att läsaren ska skapa en inre bild av torr jord som i glödhet värme desperat törstar efter vatten. Ett exempel på svenska är uttrycket: ”vänta bara ...” I stället för att avsluta meningen lämnas rum till läsarens fantasi att lägga till egna ord och då förstärks vad som just sagts.] Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] 2 Del 2 [Nu i vers 7-12 staplas i snabb följd tolv uppmanande verb i en desperat vädjan till Gud:]

This Verse In Other Editions

Study Job 11:13