Job 26:13
I (genom) hans Ande (andedräkt) är himlarna klara. Hans hand har dräpt (genomborrat) den flyende (hebr. bariach) ormen.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
By his spirit he hath garnished the heavens; his hand hath formed the crooked serpent.
In Context
Cross References
Genesis 1:2Jorden var ännu öde och tom (obebodd, ogästvänlig – hebr. tóho vabóho) med mörker över djupet, men Guds Ande hovrade (var i rörelse, svävade) över vattnen. [Uttrycket”himlar och jord” beskriver all materia som existerar – hela universum, det är en så kallad merism (ett uttryck med kontraster som beskriver en helhet). Vers 1-2 är en introduktion som ger förutsättningarna innan Gud börjar göra jorden beboelig och fylla den med liv i och med vers 3. Då inleds den första av skapelsedagarna på samma sätt som alla andra dagar med”Och Gud sa”. Även om universum är skapat så är jorden ännu obeboelig och olämplig för liv, enbart mörker vilar över jordens vattentäckta yta. Ordet hovra (hebr. rachaf) används bara här och i 5 Mos 32:11 där det beskriver en örn som svävar över sitt bo och lockar sina ungar till att pröva sina vingar. Samma rot återfinns även i Jer 23:9 där hans ben”darrar”. Här beskriver det nu hur Guds Ande är i rörelse, manifesterad på ett dallrande, vibrerande sätt – redo för nästa steg.] [ Jesus i skapelsen Det första ordet i Bibeln (hebr. bereshit) inleds med prefixet be- som kan betyda i, men också med eller genom (t.ex. som att man skriver med hjälp av pennan eller genom någons insats är det möjligt). Sedan följer reshit som betyder begynnelsen och det första, men även det bästa, förnämsta eller finaste. Det är antagligen detta första ord som Paulus anspelar på när han i Kol 1:16 säger: För i honom skapades allt i himlarna och på jorden, det synliga liksom det osynliga. Frasen”i honom” kan man härleda just från bereshit som även kan tolkas som”genom/i den förste, den bäste” – den enfödde Sonen Jesus – skapade Gud himlar och jord. Bibelns första vers är matematiskt fulländad i flera nivåer. Den består av 7 hebreiska ord och 28 (4 x 7) bokstäver: bereshit bara Elohim et hashamaijm veet haarets. Det mittersta ordet et består av två bokstäver, alef–tav, den första och sista bokstaven i det hebreiska alfabetet. Ordet et är en objektpartikel som indikerar att nästföljande ord, som är”himlarna”, är objekt i satsen. I Upp 1:8 säger Jesus att han är alfa och omega, den första och sista bokstaven i det grekiska alfabetet, alltså motsvarigheten till alef–tav på hebreiska. Även om detta bara är en språklig grammatisk detalj i hebreiskan går det att göra tolkningen att Jesus även finns representerad mitt i Bibelns första vers, dessutom vid Guds sida – et följer direkt på Elohim (Gud). Intressant nog skrevs bokstaven alef ursprungligen som en bild av huvudet av en oxe. Oxen användes till syndoffer för hela folket. Offerdjuret (oxen) kombineras sedan med ett kors (ett kryss), det var så bokstaven tav ursprungligen skrevs. Man kan se detta som tillfälligheter. Objektpartikeln förekommer otaliga gånger och tanken är inte att varje gång den används representeras Jesus. Men i Nya testamentets ljus kan man ana att det redan i Bibelns första vers, centralt placerad, finns en antydan om”den förste och den siste” som en dag ska dö en försoningsdöd på korset.] 2 Sex skapelsedagar 3 Dag ett – ljuset skiljs från mörkret
Psalms 74:13Du delade havet [Röda havet] med din styrka. Du krossade sjömonstrens (hebr. tannin) [drakarnas] huvuden på (mot, i) vattnet. [Ordet används om stora havsdjur, se 1 Mos 1:21. Här syftar det på farao och Egyptens ledare.]
Isaiah 27:1På den dagen, ska Herren (Jahveh) med sitt svärd, det stora och starka, straffa Leviatan, den snabba (flyende, hala) ormen, och Leviatan, den slingriga ormen, och döda draken som är i havet. [Grundordet för Leviatan betyder att tvinna och vrida sig och det verkar beskriva ett sjöodjur med reptilliknande drag, se Ps 74:14; 104:26; Job 40:20. I textfynd från staden Ugarit, längs med den nordsyriska kusten, nämns havsodjuret Lotan. Det är ett mytomspunnet urtidsmonster som står för kaos och ondska. Jesaja använder sig av dessa mytologiska bilder när han beskriver Guds slutgiltiga seger över ondskan. En dag kommer Herren att straffa Leviatan, ormen och draken i havet. I Psaltaren nämns också Leviatan och hur Gud ska knäcka alla hans huvuden, se Ps 74:14; 104:26. I Bibelns sista bok beskrivs också ett havsodjur med sju huvuden som tydligt identifieras med den urgamla ormen – Satan, se Upp 12:3; 13:1-2. I Jobs bok beskrivs Leviatan med många detaljer, se Job 40:20-41:25.]