John 4:3
lämnade han Judeen och återvände till Galileen. 1 Kvinnan vid Sykars brunn 2 Jesus samtalar med en samaritisk kvinna [De flesta judar valde att gå en omväg runt Samarien på grund av konflikten mellan judar och samarier/samaritaner som funnits i århundraden. Orsaken var att på 700-talet f.Kr. ockuperade assyrierna detta område och förde bort de flesta israeliter (de tio nordliga stammarna) som bodde där. Man tvångsförflyttade sedan fem hedniska folkslag dit ( 2 Kung 17:24) och det blandfolk som uppstod mellan de kvarvarande israeliterna och dessa folk kallades samarier. När templet i Jerusalem byggdes upp igen 538 f.Kr. tilläts inte de delta eftersom de beblandat sig med andra folk, se Esra 4. Då byggde man sitt eget tempel i Shechem på berget Gerizim ca 425 f.Kr. En egen samaritisk riktning som förkastade allt som hade med Jerusalem att göra utvecklades. Det är inte någon hednisk tro, utan den bygger på Torah, skriven på gammalhebreiska, men istället för Jerusalem är platsen för tillbedjan Gerizim. Namnet härstammar från hebr. shamar (bevara, hålla) – de var bevarare av Mose undervisning. Johannes sätt att beskriva kvinnan”från Samarien” (vers 7) och sedan gr. samaritis (vers 9) visar på betydelsen av att hon var från Samarien, men också en utövare av den samaritiska religionen. Hon var inte bara en samarisk kvinna utan också en samaritisk kvinna. Olika utspel från båda sidor gjorde att hatet mot varandra växte. Hundrafemtio år innan Jesus kommer till staden Sykar (128 f.Kr.), jämnade den judiska kungen (Hyrcanus II) samaritanernas tempel på Gerizim med marken och lät den dagen bli en helgdag. Drygt tjugo år innan Jesus kom dit hade samaritaner strött ut döda ben i templet i Jerusalem under påskfirandet, och på så vis orenat templet, så att de judiska prästerna inte kunde tjäna där.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
He left Judaea, and departed again into Galilee.
In Context
2men det var inte Jesus själv som döpte utan hans lärjungar –
4Det var nödvändigt [för att uppfylla Guds plan] att Jesus passerade igenom Samarien.
Cross References
Mark 3:7Då [på grund av fariséernas planer på att döda honom] drog Jesus sig undan tillsammans med sina lärjungar mot [Galileiska] sjön. En stor skara människor från [de närmsta städerna och byarna i] Galileen följde honom. Också från [de södra regionerna] Judeen,
John 2:11Detta var det första av de tecken (mirakel som bekräftar Guds karaktär) som Jesus gjorde i Kana i Galileen och han uppenbarade sin härlighet (storhet, makt), och hans lärjungar trodde på honom. [Det grekiska ordet för tecken, semeion, fokuserar mer på symboliken bakom undret än själva undret i sig: - Vin är en symbol för glädje och fest – evangeliet är det glada budskapet! - Det första tecknet Mose gör är att förvandla vatten till blod, se 2 Mos 7:20. Jesu första tecken är att förvandla vatten till vin. - Att det var just sex stenkrukor, som användes för att man skulle bli rituellt ren enligt lagen, är inte heller en slump. Talet sex står för något som är ofullkomligt och ofullbordat. Jesus fullkomnar och fullbordar lagen, se Matt 5:17 - Sexhundra liter är mycket även för en stor fest vilket speglar Guds överflödande karaktär. - Bröllopsvärden, som kan symbolisera de skriftlärda och fariséerna, misskötte sin uppgift. Han borde känt till att vinet höll på att ta slut. - Ingen av festens huvudpersoner såg undret. De som såg det och växte i tro var bara tjänarna, lärjungarna och Jesu mor – de i världens ögon obetydliga. Rent praktiskt blir också Jesu karaktär tydlig. Han räddar familjen ur en besvärlig situation. Han involverar också tjänarna i undret, men de behöver inte göra något svårt, bara hälla upp vatten.] 1 Templet rensas (Matt 21:12-17; Mark 11:15-19; Luk 19:45-48)
John 3:32Vad han har sett och hört vittnar han om, ändå tar ingen emot vad han säger (hans vittnesbörd). [Människor i allmänhet förkastade Jesu budskap.]
John 11:54Av den anledningen vandrade Jesus inte längre öppet bland de judiska invånarna, utan gick till en stad som hette Efraim, i en region som gränsar till öknen. Där stannade han med sina lärjungar. [Eftersom Efraims stams område ligger norr om Jerusalem låg staden antagligen några mil nordost om Jerusalem vid gränsen mot öknen i öster. Många identifierar den med den gamla staden Ofra som omnämns i Jos 18:23, drygt två mil nordost om Jerusalem.]