Joshua 21:44
Och Herren (Jahveh) gav dem vila runtom i enlighet med allt som han lovat (gett sin ed) till deras fäder, och inte en enda man av alla deras fiender var emot dem, för Herren (Jahveh) gav alla deras fiender i deras hand.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Exodus 23:31Jag ska sätta dina gränser från Vasshavet (Röda havet) [i sydöst] till filistéernas hav [Medelhavets kust i väst] och från öknen [Negev eller Sinai i syd] till floden Eufrat [i nordost]. För jag ska lämna landets invånare i din hand, och du ska driva ut dem ifrån dig.
Deuteronomy 7:22Och Herren din Gud (Jahveh Elohim) ska kasta ut dessa folkslag framför dig lite i taget (hebr. meat meat). Du ska inte sluka [se vers 16] dem snabbt annars kan fältens rovdjur föröka sig över er.
Joshua 1:5Ingen (ingen man) ska kunna stoppa dig (stå dig emot) under alla dina livsdagar. Så som jag var med Mose, så ska jag också vara med dig [Josua]. Jag ska inte lämna dig (svika dig, låta dig sjunka) eller överge (lämna, släppa taget om) dig. [ 5 Mos 7:24; 31:6, 8; Heb 13:5] 3 Första uppmaningen [Josua står inför en enorm utmaning att leda folket och inta landet. Fyrtio år tidigare hade israeliterna vacklat i tron vid utforskarnas rapport, se 4 Mos 13:1-33. Samma sju folkslag finns kvar nu också, men det gör även Guds löften. Uppmaningen”var stark och frimodig” upprepas tre gånger, se vers 6, 7 och 9. Den har uttalats tidigare också, se 5 Mos 31:6, 7, 23 och kommer även senare, se Jos 1:18; 10:25. Detta med mod går som en röd tråd ända från Kalebs lugna och trosfriska uppmaning, se 4 Mos 13:30 genom hela Femte Moseboken till Josuas slutliga uppmaningar, se Jos 10:25; 23:6. Här kan man skönja en parallell till Jesu missionsbefallning i Matt 28:18-20. När Jesus lämnar lärjungarna ger han uppdraget att expandera Guds rike i hela världen (inta landet) med löftet om att Gud är med varje dag (jag ska inte lämna eller överge dig)!]
Joshua 1:15till dess Herren (Jahveh) har gett era bröder vila, precis som ni har, och de också har intagit landet som Herren er Gud (Jahveh Elohim) ger dem, sedan ska ni återvända till era egna besittningar, som Herrens (Jahvehs) tjänare Mose gav er på andra sidan Jordan mot soluppgången (i öster).”
Joshua 11:8Och Herren (Jahveh) gav dem i Israels hand och de slog dem och jagade dem till stora Sidon [vid Medelhavskusten i nordväst, se Dom 19:28] och till Misrefot Majim [”brännande vatten” – varma källor; syftar troligtvis på en plats eller ett område i närheten av Sidon, se Jos 13:6] och Mitspehs dal österut [nordost från Chatsor], och slog dem till dess ingen var lämnad kvar.
Joshua 11:23Så tog Josua hela landet i enlighet med allt det som Herren (Jahveh) hade talat till Mose, och Josua gav det som ett arv till Israel enligt uppdelningen i deras stammar. Och landet vilade (var tyst; hade ro) från krig.