Domarboken 5:9
Mitt hjärta är vänt till Israels ledare, som villigt offrar sig själva bland folket. Välsigna Herren (Jahveh).
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Judges 5:2När ledarna (hebr. parot) låter håret växa (hebr. parot) [blir en nasir; tar sitt ledarskap på allvar] i Israel, när folket offrar sig frivilligt – välsigna Herren (Jahveh). [Upprepningen av hebreiska ordet parot förstärker, och kan översättas ”när ledarna i Israel tar upp sitt ledarskap”, dvs. tar sitt ledarskap på allvar, eller syfta på dem som låter håret växa, vilket betyder att de väljer att gå in i en period som nasir. Det senare är ett frivilligt offer, vilket passar bra in i sammanhanget i resten av meningen. Samtidigt är det ett dubbelt budskap här som handlar både om ett ansvarstagande ledarskap och att de blir, eller uppträder i likhet med, nasirer. Det vill säga att de verkligen både frivilligt och seriöst går in i det som Gud vill.]
2 Chronicles 17:16och efter honom Amasja, Sikris son, som frivilligt hade gett sig i Herrens tjänst, och med honom 200 000 tappra stridsmän.
Psalms 103:2Välsigna (prisa; böj dig ner inför) Herren (Jahveh), min själ (hela min varelse), och glöm inte alla hans välgärningar (ingripanden, förmåner) [allt det goda han gör]. [Det hebreiska ordet för själ (nefesh) innefattar kropp, hjärta, sinne och styrka. David uppmanar hela sin varelse att böja sig inför Gud och påminna sig om Guds omsorg och trofasthet.] 2 Personlig erfarenhet av Guds nåd
2 Corinthians 8:3Jag kan personligen intyga att de har gett efter sin förmåga, ja, över sin förmåga, och det helt frivilligt (spontant helt på eget initiativ).
2 Corinthians 8:17Han lyssnade till vår maning och blev så ivrig att han av egen fri vilja gav sig i väg till er. [Titus som var en grek från Antiokia i Syrien hade rest tillsammans med Paulus och Barnabas, se Gal 2:1-3. Han har nyss kommit från Korint och mött Paulus med goda nyheter, se 2 Kor 7:13. Han är nu på väg tillbaka till Korint och är troligen också den som tar med sig detta brev. Titus är den som har huvudansvaret för insamlingen, tillsammans med honom reser också två bröder. Den förste kallas”en broder” och den andre”vår broder”. Det antyder att den förste kom från en annan region, medan den andre var känd för de troende i Makedonien där Paulus befann sig när han skrev detta brev. Paulus uttalande i 2 Kor 9:4 antyder att ingen av dessa bröder var från Makedonien. Att de inte namnges kan vara för att skydda deras identitet och förhindra onödiga risker för rån. Breven lästes högt och utomstående hörde detta, se 1 Kor 14:23.]