3 Moseboken 27:2
Tala till Israels söner och säg till dem: Om någon vill ge ett speciellt (underbart, ovanligt, svårt) löfte, ska de personer [eden gäller] uppskattas (värderas) inför Herren (Jahveh). [Shekel är en viktenhet som användes i Mesopotamien, Israel och Egypten. Ordet kommer från verbet för att väga (hebr. shaqal) och enheten användes som valuta för att handla med silver och guld innan mynt (första myntet präglades 600 f.Kr.). Värdet av en guld-shekel var ungefär tjugo gånger mer än en silver-shekel. De tidigaste fynden av användningen av shekeln kommer från städer som Ur och Uruk, och kan dateras till omkring 3000 f.Kr. Vikten varierar under olika tidsperioder och regioner. I Messopotainen var vikten omkring 8 gram medan i Egypten var den 11-12 gram. Under Bibelns tid motsvarar shekeln 11,5 gram. En antik vikt i kalksten från första tempelperioden hittades 2020 i Jerusalem. Vikten var exakt 23 gram, vilket bekräftar att den officiella shekeln vägde 11,5 gram. Just att fyndet gjordes under Wilsons båge (intill Västra muren) bekräftar också uttrycket”helgedomens shekel” som ett standardiserat mått ( 2 Mos 30:13; 30:24; 3 Mos 5:15; 27:3). Just halv-shekeln var den årliga tempelskatten för varje israelisk man i åldern 20-50 år ( Matt 17:24). Detta ord ligger till grund för dagens valuta i Israel som är NIS – New Israeli Shekel.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
1Herren (Jahveh) talade till Mose och sa:
Cross References
Numbers 6:2”Tala till Israels söner och säg till dem: När en man eller kvinna vill avlägga ett löfte (en ed), ett nasirlöfte för att avskilja (helga) sig själv inför Herren (Jahveh). [Här betonas speciellt att även kvinnor kan avge dessa löften. Några exempel är Hannah och Manoas hustru, se 1 Sam 1:21-28; Dom 13:2.]
Numbers 30:3När en man svär en ed till Herren (Jahveh) och svär en ed att binda sin själ vid ett löfte, ska han inte bryta sitt ord, han ska göra i enlighet med allt som har kommit ut från hans mun. 3 Löfte av en ogift kvinna
Deuteronomy 23:22Men om du avstår från att avlägga en ed blir det ingen synd i dig.
Deuteronomy 23:24När du kommer till din grannes vingård får du äta så mycket du vill, men du får inte lägga något i din korg. [Detta påminner om den svenska allemansrätten.]
Judges 11:39Och det skedde när de två månaderna var slut att hon kom tillbaka till sin far [Jefta] som gjorde med henne efter eden som han avlagt. Och hon hade inte känt någon man. Och det blev en sedvänja i Israel
1 Samuel 1:28Därför vill jag nu ge honom tillbaka till Herren (Jahveh). Så länge han lever ska han tillhöra honom.” Sedan tillbad de Herren där.