Lukas 14:35
Det duger varken för jorden eller gödselhögen. Man kastar bort det. [Rent salt, natriumklorid, som vi använder i dag förlorar inte sin sälta. Däremot kunde den typ av salt, som man producerade från Döda havet och som Jesus troligen refererade till, förlora sin sälta, eftersom det också innehöll andra mineraler. Utsattes det för omgivningens fukt kunde det urlakas. Det är när salt blandas upp med annat som det förlorar sin kraft. Ordet för”mister sin sälta” kan också betyda”dårskap” och översätts så i Rom 1:22 och 1 Kor 1:20. Den betydelsen förstärker då hur ett oövervägt beslut att följa Jesus blir till en dårskap, på samma sätt som den som började bygga ett torn eller den som förhastat gick ut i krig, se vers 28-32. Detta stycke började med”stora skaror”, se vers 25. På samma sätt som det räcker med lite salt för att smaksätta hela maträtten, är det inte antalet lärjungar som avgör om de påverkar omvärlden, utan det är kvaliteten som är avgörande.] Lyssna, du som har öron att höra med.” [Denna fras används ofta när ett stycke kan vara svårt att förstå utan hjälp av den helige Ande.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Matthew 13:9Den som har öron, han ska höra (lyssna uppmärksamt, ta till sig och förstå min undervisning).” [Jesus förklarar liknelsen i vers 18-23. Israel har ett subtropiskt klimat. Man sår under höstens regnperiod och skördar på våren före den torra heta sommaren. Bilden för den här liknelsen är en åker där en väl upptrampad stig passerar rakt igenom den. I ytterkanterna mot berget är jordlagret tunnare och mot dikeskanterna växer törne. En såningsman sprider för hand ut frön. De olika jordmånerna syns inte för blotta ögat eftersom hela åkern nyligen är plöjd. Liknelsen säger inget om proportionerna mellan god och dålig jord, men generellt sett består en åker till största delen av god jord.] 2 Varför Jesus berättar liknelser (Mark 4:10-12; Luk 8:9-10; Luk 10:23-24)
Luke 9:44”Hör nu vad jag säger (ordagrant ’lägg dessa ord i era öron’, glöm inte dessa ord, lyssna noga nu): Människosonen kommer att utlämnas i människors händer.”
Revelation 2:7Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna. Den som vinner seger ska jag ge att äta av livets träd, som står i Guds paradis.” 1 Brev 2 (av 7) Smyrna – den förföljda församlingen [Betyder: myrra, användes som parfym och vid offer och förknippas ofta med begravning och lidande. I dag: Izmir, sju mil norr om Efesos. Det kortaste brevet av de sju. Smyrna ansågs vara en av antikens vackraste städer och kallades Asiens krona och prydnad och med lika stor befolkningsmängd som Efesos, omkring 200 000. I Smyrna uppfördes det första templet till Dea Roma, 196 f.Kr. Stadens nära koppling till Rom, där man tillbad kejsaren och en stor fientlig judisk befolkning fanns, gjorde att många kristna fick lida för sin tro när församlingen förföljdes av de romerska härskarna. Det var här som Polykarpus, född 69 e.Kr. och pastor i Smyrna, led martyrdöden omkring 150 e.Kr. Församlingen grundades antagligen av Paulus under hans tredje missionsresa någon gång 53-56 e.Kr.]
Revelation 2:17Du som har ett [andligt] öra, lyssna på vad Anden säger till församlingarna. Den som vinner seger ska jag ge av det dolda mannat, och jag ska ge honom en vit sten, och på stenen ska det stå ett nytt namn, som ingen känner utom den som får det.” [En vit sten användes i de romerska domstolarna och betydde: icke skyldig. Även inom sporten användes en vit sten som segerpris. Vinnaren fick en vit sten med sitt namn. Det kan vara Guds namn eller mottagarens. Oavsett är betydelsen att den som tror äger något som bara han har fått.] 1 Brev 4 (av 7) Thyatira – den hedniska församlingen [Betyder: offer, lidandets doft. I dag: Akhisar, tio mil öster om Pergamon längs med vägen mot Sardes. Den minsta staden av de sju, men den längsta hälsningen med fyrtio grekiska ord. Det var en rik stad känd för sin tillverkning av lerkärl och bronsrustningar, men kanske främst för sin textilindustri med väverier och färgerier för purpur. Från denna stad kom Lydia, som var en affärskvinna som handlade med tyger. Hon blev omvänd i Filippi, se Apg 16:14. Hon har troligen släkt och vänner som är med i församlingen och besökte förmodligen sin hemstad ibland.]