Luke 18:32
Han ska överlämnas till hedningarna, och de ska håna (tala nedvärderande) och förolämpa (skymfa) och spotta på honom.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Isaiah 50:6Jag gav min rygg till dem som pryglade den, mina kinder till dem som slet av mitt skägg, jag gömde inte mitt ansikte från förnedring och spott. [Detta är en profetia om Jesus, se Jes 53:5; Matt 26:67; 27:26; Mark 15:19; Luk 22:63. De pryglade hans rygg. Det står inte uttryckligen att soldaterna ryckte av honom skägget, men enligt andra källor var denna behandling vanlig i samband med den misshandel som Jesus utsattes för inför korsfästelsen.]
Isaiah 53:3Han var föraktad (hånad) och övergiven av (var kortvarig och flyktig bland) människor [ Ps 39:5], en man som fick uppleva sorg [fysisk och mental smärta] och hade personlig erfarenhet av sjukdom (svaghet, och att bli slagen och misshandlad). Människor vände bort sin blick från honom, han var föraktad och utan värde i våra ögon. [Den allmänna opinionen ansåg att han var betydelselös.] 3 Han tog all vår synd [Vers 4-6 är den centrala delen i kiasmen, med vers 5 som höjdpunkt. Här ges uppenbarelsen om att den lidande tjänaren villigt blir en återlösare som betalar det ultimata priset för mänsklighetens synd. En nödvändig förutsättning för att vara en återlösare (hebr. goel), är att det sker villigt och frivilligt, se 3 Mos 25:25; Rut 4:3-10. Meningen börjar med det hebreiska ordet achen som ger eftertryck och betoning.]
Matthew 16:21Från den tiden började Jesus förklara för (visa) sina lärjungar att han måste gå (gå bort/iväg) till Jerusalem och lida mycket genom (utstå många lidanden från) de äldste och översteprästerna och de skriftlärda [dvs. rådet, Sanhedrin i Jerusalem, som bestod av överstepräster, skriftlärda och folkets äldste] och [att han måste] bli dödad (bortröjd, slaktad) och på tredje dagen uppstå (bli uppväckt/upprest) [igen].
Matthew 27:2De lät binda honom, förde bort honom och överlämnade honom åt Pilatus, [den romerska] ståthållaren. [Pontius Pilatus ansvarade inför den romerske kejsaren för regionerna Judeen och Samarien, och han bodde i Caesarea vid Medelhavskusten. Eftersom Jerusalem ingick i hans område var han stationerad där under de judiska högtiderna för att snabbt kunna avstyra eventuella oroligheter och uppror bland judarna. Antagligen bodde han och hans hustru i Antoniaborgen som ligger i anslutning till tempelområdet i det nordvästra hörnet. Under högtiden fanns även den romerske ståthållaren Herodes Antipas i Jerusalem. Han ansvarade för Galileen och Pereen.] 2 Judas död (Apg 1:16-20)
Mark 14:65Några började sedan spotta på honom och täckte hans ögon och slog honom med knytnävarna och sa: ”Profetera!” Även vakterna slog honom [i ansiktet] med sina handflator. 2 Petrus förnekar Jesus (Matt 26:69-75; Luk 22:54-62; Joh 18:15-18; 18:5-27)
Mark 15:17De klädde honom i purpur [en röd soldatkappa fick bli en ironisk bild på en purpurfärgad kunglig mantel, se Matt 27:28]. Sedan vred (flätade) de ihop en krans (krona) av törne och satte den på honom,