Luke 6:13
När det blev dag samlade han sina lärjungar (följare), och bland dem valde han ut tolv, som han kallade apostlar (sändebud, ambassadörer):
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Matthew 9:36När han såg folkskarorna, fick han en innerlig medkänsla med dem, eftersom de var rivna (ofredade, ansatta) [av dem som skulle leda dem] och hjälplösa (slagna till marken; skingrade), som får utan herde. [ 4 Mos 27:17]
Mark 3:13Han gick upp på berget [för att be och bad hela natten, se Luk 6:12-13]. Sedan kallade han till sig dem som han själv hade utvalt, och de kom till honom.
Mark 6:30Apostlarna [som ordagrant betyder ”de utsända missionärerna”] samlades hos Jesus [antagligen i Kapernaum] och berättade för honom om allt de hade gjort [hur de drivit ut orena andar och botat sjuka] och allt de undervisat om [vilka ämnen de tagit upp]. [Jesus hade för första gången sänt ut de tolv lärjungarna på egen hand. Två och två hade de gått runt i byarna och städerna i Galileen, se vers 7-13.]
Luke 11:49Därför har Guds vishet sagt: Jag ska sända dem profeter och apostlar, och en del av dem ska de mörda och förfölja. [I Lukasevangeliets fortsättning, Apostlagärningarna, beskrivs hur flera av apostlarna får lida martyrdöden för sin tro.]
Acts 1:13När de kom dit gick de upp till den sal på övervåningen där de brukade vara (hade för vana att vara samlade i): Petrus och Jakob och Johannes och Andreas; Filippus och Tomas, Bartolomeus [även kallad Natanael] och Matteus; Jakob, Alfeus son, och Simon seloten [Selot är ordagrant”den hängivne, ivrige, fanatiske”, och kan antyda att han var med i den judiska motståndsrörelsen mot Romarriket.] och Judas, Jakobs son. [Tre grupper framträder när apostlarna räknas upp. Petrus, Filippus och Jakob nämns alltid som första namn i varsin grupp, se Matt 10:1-4; Mark 3:16-19; Luk 6:13-16. I grundtexten föregås alla namn utom Petrus, Filippus, Bartolomeus och Jakob med grekiska kai, ordet”och”. En språklig detalj för att gruppera.]
Ephesians 4:11Han gav gåvor [Jesus själv utvalde och gav människor som gåvor till församlingen]: Några till att bli apostlar (budbärare), och några till profeter (förkunnare) [som talar inspirerade gudagivna ord om framtiden, samtiden eller det förflutna], och några till evangelister (förkunnare av evangeliet), och några till pastorer (herdar) [över hans hjord] och lärare (instruktörer) [som förklarar, lär ut logiskt och strukturerat]. [Församlingen liknas vid en kropp där Jesus är huvudet, se Ef 4:15. Det går att se hur dessa fem gåvor har sin motsvarighet i handens fem fingrar, se 1 Kor 12:15, 21: - Aposteln – tummen som är den kortaste, men mest rörliga, och som når alla andra fingrar för att hjälpa till på det område som behövs. - Profeten – pekfingret som pekar ut riktningen. - Evangelisten – långfingret som når längst ut. - Pastorn – ringfingret som lovat trohet till församlingen och som skyddar den som en herde. - Läraren – lillfingret som ger balans åt hela handen. Både Paulus och Petrus talar om andliga gåvor av olika slag, se Rom 12:6-8; 1 Kor 12:8-11; 12:28-31; 1 Pet 4:10-11.]