Mark 4:28
Jorden bär frukt av sig själv (spontant, gr. automatos): först bladet (strået), sedan axet (som skyddar vetekornen), sedan det fullt utvecklade vetet i axet.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 1:11Och Gud (Elohim) sa: 1 Låt jorden grönska (spira – hebr. dasha) av grönska (vegetation – hebr. deshe): 2 fröbärande växter, 3 fruktträd som 3 bär (gör – hebr. asah) frukt enligt sitt slag (sin sort; klassificering – hebr. min) 2 som har frö i sig 1 utöver jorden. Och så blev det.
Genesis 2:9Herren Gud (Jahveh Elohim) lät alla slags träd, ljuvliga (tilltalande) att se på och goda (perfekt anpassade) som mat, växa upp ur marken, också livets träd [ Upp 2:7; 22:2, 14, 19] mitt (centralt) i trädgården och kunskapens träd – gott och ont. [Bland alla träd nämns speciellt två träd, kunskapens träd och livets träd. Ordet för kunskap kommer från verbet att veta, känna och ha en intim kunskap (hebr. jada). Substantivets betydelse är alltså att känna till eller kunna göra olika saker. Det används t.ex. för att uttrycka att Esau var en skicklig jägare: Han”kunde” jakt ( 1 Mos 25:27). Det mest troliga är inte heller att det handlar om att kunskap kan användas till både bra och dåliga saker. Gott och ont kan förstås som en merism, två ytterligheter som uttrycker en helhet. I så fall går det att förstå kunskapens träd – gott och ont i betydelsen att man ska kunna göra, klara av, vad som helst – allt. Det går också att förstå det som ett träd som innebär ett val. När kunskapens träd – gott och ont nämns är det första gången ordet”ont” förekommer. Människan står inför ett val, ska hon välja gott eller väljer hon ont? Kunskapens träd nämns bara här och i vers 17 där funktionen primärt verkar vara att ge Adam och Eva ett sätt att visa sin lydnad mot Gud. Livets träd däremot nämns här och 1 Mos 3:22, 24. I Ordspråksboken används det bildligt för något som ger liv ( Ords 3:18; 11:30; 13:12; 15:4) medan referenserna i Uppenbarelseboken handlar om ett nyskapat Eden ( Upp 2:7; 22:2, 14, 19). Mitt i behöver inte betyda exakt”mitten” rent fysiskt utan kan också ha betydelsen att det är något”centralt” i skapelsen.]
Psalms 1:3Han är som ett träd, planterat (omplanterat) vid vattenbäckar [grönskande, fullt av liv], som bär sin frukt i rätt tid och vars löv inte vissnar. Och allt han gör, det lyckas väl. [I ett torrt klimat är tillförlitlig vattentillförsel livsavgörande. Troligtvis är det ett dadelträd som avses, se Jer 17:8. Dessa var (och är fortfarande) vanliga i Jeriko och Jordandalen. Det finns två ord för att plantera i hebreiskan. Det ena betyder att så ett frö, det andra är att flytta en planta och omplantera den. Det senare ordet används här! I följande vers växlar psalmen från att ha beskrivit en rättfärdig man till att beskriva de ogudaktiga. Det finns en litterär poäng med att den rättfärdige beskrivs i singular, medan de ogudaktiga är många och beskrivs i plural. Jesus sa att vägen som leder till fördärvet är bred och många går på den, det krävs ett aktivt val för att leva rättfärdigt, se Matt 7:13-14. Jesus säger att han är vägen, se Joh 14:6. Oavsett omständigheter kan den rättfärdige grönska. Frukten behöver inte forceras fram, utan kommer i rätt tid då det är skördetid.]
Proverbs 4:18Men de rättfärdigas stig (välkända upptrampade gångväg) är som gryningsljuset, som blir starkare och starkare (ljusare och klarare) tills det blir full dag.
Ecclesiastes 3:11Han har gjort allt vackert (lämpligt, passande) för sin (hans) tid [alla mänskliga bestyr (vers 10) och livets kontraster (vers 1-8) har sin fulländning i Gud], han har även gett evigheten (det dolda – hebr. ha olam) i deras hjärtan så att människan inte kan utforska (hitta, förstå) det arbete som Gud (Elohim) har gjort från första början (ordagrant från huvudet) ända till slutet. [Här är enda gången i GT olam står i bestämd form. Detta är den fjärde (och centrala) av sju förekomster i Predikaren. Ordet olam härstammar från alam som betyder dold. En betydelse är något som är dolt och inte kan ses. Ordet har också betydelsen av tidsåldrar som har varit ( Pred 1:10) och framtiden och evigheten ( Pred 1:4). Senare judisk tolkning översätter ordet med”världen”. Människan är skapad i Guds avbild ( 1 Mos 1:27), och i varje människa finns en nedlagd gudslängtan ( Rom 1:19).]
Hosea 6:3Låt oss lära känna Herren, låt oss sträva (aktivt söka) efter honom [mer och mer, djupare]. Lika säkert som solen som går upp [och bli starkare och klarare, se Ords 4:18], kommer han att gå upp över oss. Han ska komma till oss som skurar, som ett sent regn (vårregn) som vattnar jorden. [De sista regnen före skörden, som ger näring åt frukten.] 2 Framtida upprättelse