Matthew 21:29
Pojken svarade: ’Jag vill inte’, men efteråt ångrade han sig och gick.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
He answered and said, I will not: but afterward he repented, and went.
In Context
30Fadern vände sig till den andra sonen som svarade: ’Ja, herre’ [Ja, jag ska gå], men han gick inte.
Cross References
Exodus 4:28Mose berättade för Aron allt som Herren hade sänt honom att säga och alla tecken han hade fått befallning att utföra.
2 Chronicles 33:10Herren (Jahveh) talade till Manasse och hans folk, men de gav inte akt på hans ord. 3 Assyrien sänds mot honom
Isaiah 55:6Sök [upp] (träd fram, närma er; fråga efter) Herren (Jahveh) medan han låter sig finnas (medan det går att nå honom), åkalla (ropa efter) honom medan han är nära.
Ezekiel 18:28Eftersom han betänker och vänder om från alla sina överträdelser som han har gjort, ska han leva och inte dö.
Jonah 3:2”Res dig upp och gå till Nineve [Mosul i dagens Irak], den stora staden, och ropa (hebr. qara) [predika] mot den, det som jag talat till dig.” [Vers 1-3a är snarlik Jona 1:1-3, med en stor skillnad – Jonas respons. I den första kallelsen flydde han till Tarshish, i den andra går han till Nineve. Den nästan ordagranna upprepningen visar också Herrens vilja att nå Nineve med den profetiska varningen. Gud gör det yttersta för att ge alla människor möjlighet till omvändelse, trots hans egen profets olydnad. Det finns flera paralleller i dessa två episoder. I båda fallen är Jona bland hedningar (sjömännen på båten och invånarna i Nineve). I båda berättelserna återges dialoger och många detaljer, hedningarna gensvarar på profetens ord, deras ledare (kaptenen och kungen) deltar aktivt i omvändelsen och Gud räddar dem. Sorgligt nog verkar Jona vid båda tillfällena oengagerad, frånvarande och ovillig att lyda Gud.] 2 Jona går till Nineve
Matthew 3:2och säger: ”Omvänd er (ångra er) [tänk annorlunda från och med nu], för himmelriket (himlarnas kungarike) är nära (har närmat sig).” [Uttrycket himmelriket (gr. basileian ton ouranon) återfinns bara i Matteusevangeliet och används synonymt med Guds rike (gr. basileian tou theou) som de andra evangelieförfattarna använder. Omskrivningen reflekterar den judiska gudfruktiga seden att inte skriva ut gudsnamnet. Detta är något man kan förvänta sig av en text riktad främst till judiska läsare, som ju Matteusevangeliet är. Även inom dagens svensk-judiska litteratur skriver man inte ”Gud”, utan ”G-d” utan vokal.]