Matteus 9:38
Bönfall därför skördens Herre att han ska sända (skulle driva) ut arbetare till sin skörd.” [Det grekiska verbet deomai innebär att vädjande be (för ett stort personligt behov) och detta är enda gången Matteus har med detta starka uttryck för bön, se även Luk 5:12; Apg 4:31; 8:24. Verbet deo betyder”att binda/klistra ihop”. Här finns en antydan om att den som ber kopplar ihop sig med bönesvaret för att få se det förverkligat. Samtidigt med uppdraget ger Jesus också kraft och auktoritet att bärga in skörden, se nästa vers Matt 10:1. Det grekiska ordet för att sända ut, ekballo, betyder ordagrant”att driva/kasta ut”. Även de som redan är kallade behöver förnyad glöd och iver att gå ut på fälten.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
Pray ye therefore the Lord of the harvest, that he will send forth labourers into his harvest.
In Context
Cross References
Psalms 68:18Guds (Elohims) vagnar [för striden] är tiotusentals, tusen och åter tusen, Herren (Adonai) är mitt ibland dem, i helighet som på Sinai. [Tankarna går till Egyptens militär med vagnar, se 2 Mos 14-15, men Guds härskara är större, se Ps 20:8; 2 Kung 6:15-17.]
Micah 5:7Och kvarlevan av Jakob ska vara i folkens mitt, som dagg från Herren (Jahveh), som regnskurar över gräset, som inte förväntats av någon man eller efterlängtats av människors söner.
Luke 6:12Vid den tiden [någon gång då han verkade i Galileen] gick Jesus upp på ett berg för att be, och tillbringade hela natten i bön till Gud.
John 20:21Jesus sa därför till dem igen:”Frid vare med er! [ Joh 14:27] Precis som Fadern har sänt ut (gr. apostello) mig, så skickar (gr. pempo) jag också er.” [Två olika verb används här för att sända. Orden används synonymt genom hela evangeliet ett trettiotal gånger vardera. Apostello är lite rikare i nyansen och innebär att bli utsänd med auktoritet, medan pempo mer har betydelsen av att skicka iväg. Detta är den första av Jesu tre missionsbefallningar. Den andra och mest kända sker på berget i Galileen, se Matt 28:16-20; 1 Kor 15:6, och den tredje på Olivberget, se Luk 24:44-51; Apg 1:3-11.]
Acts 13:2De var i helig tjänst inför Herren och fastade. [Grundtextens leitourgounton har översatts”helig tjänst”. Vårt ord”liturgi” härstammar från detta grekiska ord som är sammansatt av två ord:”offentlig” och”tjänst”. Ordet används för att beskriva de gammaltestamentliga prästernas tempeltjänst, se Luk 1:23. Här används ordet om den kristna gudstjänsten och verkar betyda att de fem tillbad Gud i bön och lovsång, men också att de använde sina gåvor och profeterade och undervisade.] Då sa den helige Ande [genom någon av profeterna]:”Avskilj nu åt mig Barnabas och Saulus till det arbete som jag har kallat dem till.”
Ephesians 4:11Han gav gåvor [Jesus själv utvalde och gav människor som gåvor till församlingen]: Några till att bli apostlar (budbärare), och några till profeter (förkunnare) [som talar inspirerade gudagivna ord om framtiden, samtiden eller det förflutna], och några till evangelister (förkunnare av evangeliet), och några till pastorer (herdar) [över hans hjord] och lärare (instruktörer) [som förklarar, lär ut logiskt och strukturerat]. [Församlingen liknas vid en kropp där Jesus är huvudet, se Ef 4:15. Det går att se hur dessa fem gåvor har sin motsvarighet i handens fem fingrar, se 1 Kor 12:15, 21: - Aposteln – tummen som är den kortaste, men mest rörliga, och som når alla andra fingrar för att hjälpa till på det område som behövs. - Profeten – pekfingret som pekar ut riktningen. - Evangelisten – långfingret som når längst ut. - Pastorn – ringfingret som lovat trohet till församlingen och som skyddar den som en herde. - Läraren – lillfingret som ger balans åt hela handen. Både Paulus och Petrus talar om andliga gåvor av olika slag, se Rom 12:6-8; 1 Kor 12:8-11; 12:28-31; 1 Pet 4:10-11.]