Proverbs 5:4
men utgången [om du faller för hennes förföriska tal] är att hon blir bitter (besk) som malört och skarp som ett tveeggat (dödande) svärd.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
But her end is bitter as wormwood, sharp as a twoedged sword.
In Context
Cross References
Judges 16:15Då sa hon till honom: ”Hur kan du säga att du älskar mig när ditt hjärta inte är med mig? Dessa tre gånger har du förnedrat (lurat – hebr. talal) mig och inte berättat för mig var din stora styrka kommer från.”
Psalms 57:4Han [Gud] ska sända [hjälp] från himlen och frälsa mig när den som vill sluka mig hånar (talar föraktfullt om mig). Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] Gud ska komma med sin nåd (omsorgsfulla kärlek) och sanning. [Genom hela Bibeln är nåd och sanning följeslagare, se 2 Sam 15:20; Ords 16:6; Ps 85:11; Joh 1:14. Första gången dessa ord nämns tillsammans är i Guds eget vittnesbörd, se 2 Mos 34:6. Nåd utan sanning blir uddlös, medan sanning utan nåd blir obarmhärtig. Det behövs både nåd och sanning, och nåden kommer alltid först.]
Proverbs 7:22Plötsligt (på en gång) följer han henne, som en oxe på väg att bli slaktad, som dåren som förs bort i bojor för att bli straffad,
Proverbs 23:27En prostituerad är som en djup grop, och en främmande (lösaktig, förbjuden) kvinna är en trång brunn.
Hebrews 4:12För Guds ord (gr. logos) är levande och verksamt (aktivt, effektivt, kraftfullt – gr. energes) och skarpare [mer genomträngande och hjälper långt mer] än något tveeggat svärd. Det tränger till och med igenom så långt att det delar (skiljer, särar) [orsakar en separation av] själ och ande, både leder och märg [i plural:”märgmassor”], och urskiljer (kritiskt granskar; urskiljande kan döma mellan) hjärtats tankar (känslosamma överväganden; reflektioner) och uppsåt (intentioner; moraliska insikter) [där idéer och uppfattningar föds]. [Grekiskans ordagranna innebörd av ett tveeggat svärd är”ett svärd med två mynningar/munnar/kanter” (”mynning” som i ordet”flodmynning” från grekiskans distomos; dis som betyder dubbel och stoma som betyder mun/mynning – används bl. a om kanten på något). Ordet som utgår från Guds mun utgör den ena sidan av svärdet och när vi med vår mun talar ut Guds ord utgör det den andra sidan. Versen har tre ordpar: själ/ande, leder/märg och hjärtats tankar/uppsåt. I centrum står det som har att göra med kroppens skelett – det är osynligt för ögat, men påverkar ändå hela kroppen. Ordningen i varje par visar att leden illustrerar själ och tankar och märgen i det inre ande och uppsåt. På samma sätt som leden är rörlig är själen ombytlig och de känslosamma tankarna föränderliga. Och liksom märgen producerar blodkroppar inuti den fasta benstommen och är källan till liv, se 3 Mos 17:11, så utgör människans ande hennes inre liv. En människas innersta inställning och djupa övertygelse föder hjärtats uppsåt.]