Psaltaren 127:2

Det är fåfängt att I bittida stån upp och sent gån till vila, och äten eder bröd med vedermöda; detsamma giver han åt sina vänner, medan de sova.

Swedish Bible (1917)

In The King James Version

It is vain for you to rise up early, to sit up late, to eat the bread of sorrows: for so he giveth his beloved sleep.

In Context

1En vallfartssång; av Salomo. Om HERREN icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå. Om HERREN icke bevarar staden, så vakar väktaren fåfängt.

3Se, barn äro en HERRENS gåva, livsfrukt en lön.

Read all of Psaltaren 127

Cross References

Genesis 3:17Och till Adam sade han:»Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;

Psalms 3:5Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

Psalms 39:5HERRE, lär mig betänka att jag måste få en ände, och vad som är mina dagars mått, så att jag förstår huru förgänglig jag är.

Proverbs 10:22Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill

Proverbs 31:18Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.

Ecclesiastes 2:1Jag sade i mitt hjärta:»Välan, jag vill pröva huru glädje kommer dig, gör dig nu goda dagar.» Men se, också detta var fåfänglighet.

This Verse In Other Editions

Study Psaltaren 127:2