Psaltaren 135
1Halleluja! Loven HERRENS namn, loven det, i HERRENS tjänare,
2I som stån i HERRENS hus, i gårdarna till vår Guds hus.
3Loven HERREN, ty HERREN är god, lovsjungen hans namn, ty det är ljuvligt.
4Se, HERREN har utvalt Jakob åt sig, Israel till sin egendom.
5Ty jag vet att HERREN är stor, att vår Herre är förmer än alla gudar.
6HERREN kan göra allt vad han vill, i himmelen och på jorden, i haven och i alla djup;
7han som låter regnskyar stiga upp från jordens ända, han som låter ljungeldar komma med regn och för vinden ut ur dess förvaringsrum;
8han som slog de förstfödda i Egypten, både människor och boskap;
9han som sände tecken och under över dig, Egypten, över Farao och alla hans tjänare;
10han som slog stora folk och dräpte mäktiga konungar:
11Sihon, amoréernas konung, och Og, konungen i Basan, med alla Kanaans riken,
12och gav deras land till arvedel, till arvedel åt sitt folk Israel.
13HERRE, ditt namn varar evinnerligen, HERRE, din åminnelse från släkte till släkte.
14Ty HERREN skaffar rätt åt sitt folk, och över sina tjänare förbarmar han sig.
15Hedningarnas avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
16De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
17de hava öron och lyssna icke till, och ingen ande är i deras mun.
18De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
19I av Israels hus, loven HERREN; I av Arons hus, loven HERREN;
20I av Levis hus, loven HERREN; I som frukten HERREN[1], loven HERREN.
21Lovad vare HERREN från Sion, han som bor i Jerusalem! Halleluja! [1] Se Frukta Gud i Ordförkl.