Psaltaren 138
1Av David. Jag vill tacka dig av allt mitt hjärta; inför gudarna vill jag lovsjunga dig.
2Jag vill tillbedja, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och sanning, ty du har gjort ditt löftesord stort utöver allt vad ditt namn hade sagt.
3När jag ropade, svarade du mig; du gav mig frimodighet, och min själ fick kraft.
4HERRE, alla jordens konungar skola tacka dig, när de få höra din muns tal.
5De skola sjunga om HERRENS vägar, ty HERRENS ära är stor.
6Ja, HERREN är hög, men han ser till det låga, och han känner den högmodige fjärran ifrån.
7Om ock min väg går genom nöd, så behåller du mig vid liv; du räcker ut din hand till värn mot mina fienders vrede, och din högra hand frälsar mig.
8HERREN skall fullborda sitt verk för mig. HERRE, din nåd varar evinnerligen; övergiv icke dina händers verk.