Romarbrevet 9:11
Innan barnen var födda och varken hade gjort gott eller ont,
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
10Men inte bara det, även Rebecka fick två söner med en och samme man, vår far Isak.
Cross References
Isaiah 14:24Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har svurit (avlagt en ed) och sagt: ”Sannerligen, som jag har tänkt ut, så ska det bli, och så som jag har avsett, så ska det stå.
Isaiah 23:9Härskarornas Herre (Jahveh Sebaot) har tänkt ut det för att orena härlighetens stolthet, för att föra till förakt jordens alla ärbara.
Jeremiah 51:29Och landet skakar och är i vånda, för Herrens (Jahvehs) planer verkställs mot Babel för att göra Babels land öde, utan invånare.
Romans 8:28Vi vet (har sett/insett; är förvissade om) att 1 för dem som älskar Gud [dvs. de som aktivt gör hans vilja och lyder hans bud, se Joh 14:15] 2 samverkar allt [låter Gud ständigt och aktivt allting samverka] 2 till det bästa, 1 för dem som är kallade [har gensvarat på hans kallelse] efter hans beslut [gr. prothesis – enligt en plan som han i förväg lagt fram och berett efter sina syften]. [Denna vers formar en kiasm som ramas in av temat insikt – vår förståelse och Guds rådslut. I nästa nivå följer två villkor som inleds”för dem”. Centralt står att allting (som i grekiskan står i plural) samverkar till det bästa. Här ingår även att lida för sin tro. Paulus har just talat om den här tidens lidanden (vers 18) och lite längre fram i sammanhanget räknar han upp dessa (vers 35-36), men också den överväldigande segern mitt i allt detta (vers 37-39). Vi kan bara älska Gud eftersom han först visade oss sin kärlek ( 1 Joh 4:19). Gud vill använda oss och våra omständigheter för sitt rikes utbredning ( Fil 1:12). Denna vers säger inte att allt som händer är gott, men däremot att allt som händer i slutändan medverkar till ett gott resultat för dem som älskar Gud och har gensvarat på hans kallelse.]
Ephesians 1:4I kärlek [som är osjälvisk och utgivande] utvalde (personligen handplockade) han oss i honom innan världens nedkastande [gr. pro kosmos katabole – dvs. före syndafallet då Guds ordnade världssystem raserades], för att vara heliga (helgade och avskilda) och utan fläck inför honom (i hans åsyn).
Ephesians 2:3Bland dessa levde (var, vistades) vi också alla (var och en) en gång i vårt kötts (vår fallna gamla naturs) begär (lustar), när vi [ständigt] gjorde vad köttet och tankarna ville (ordagrant: ”när vi gjorde köttets vilja och dess tankar” dvs. lydde kroppens och sinnets impulser). Vi var av naturen [sedan födseln] vredens barn – [vi] liksom de andra … [Vi var i vårt naturliga syndiga tillstånd på väg mot straffdomen – Guds vrede mot synden – liksom resten av mänskligheten.]