Daniel 12:7
Och jag lydde till den mannen, som i linnkläden stod ofvanuppå vattnena; och han hof upp sina högra och venstra hand till himmelen, och svor vid honom som lefver evinnerliga, att det skulle vara till en tid, och några tider, och en half tid; och när dess heliga folkens förskingring en ända hafver, så skall allt sådant ske.
Svenska Karl XII:s Bibel (1873)
In The King James Version
In Context
8Och jag hörde det, men jag för stod det intet; och jag sade: Min Herre, hvad skall ske derefter?
Cross References
Deuteronomy 26:19Och han skall göra dig det högsta, och du varder prisad, lofvad och ärad, öfver allt folk som han gjort hafver; på det du skall vara Herranom dinom Gud ett heligt folk, såsom han sagt hafver.
Deuteronomy 32:40Ty jag vill lyfta mina hand upp i himmelen, och vill säga: Jag lefver evinnerliga.
Isaiah 62:12Man skall kalla dem det heliga folket, Herrans förlossade; och dig skall man kalla den besökta, och icke öfvergifna staden.
Daniel 4:31Efter den tiden hof jag, NebucadNezar, upp min ögon till himmelen, och kom åter till sinne igen, och lofvade den Högsta; jag prisade och ärade honom, som lefver evinnerliga, hvilkens välde är evigt, och hans rike varar slägte ifrå slägte.
Daniel 7:21Och jag såg det samma hornet strida emot de heliga, och det behöll segren emot dem;
Daniel 8:14Och han svarade mig: Det är tutusende och trehundrade dagar, efter afton och morgon räknandes, så skall helgedomen åter vigder varda.