Psaltaren 142:5
Skåda på högra handena; och se, der vill ingen känna mig. Jag kan icke undfly; ingen låter sig vårda om mine själ.
Svenska Karl XII:s Bibel (1873)
In The King James Version
I cried unto thee, O LORD: I said, Thou art my refuge and my portion in the land of the living.
In Context
6Herre, till dig ropar jag, och säger: Du äst mitt hopp, min del uti de lefvandes land.
Cross References
Psalms 16:5Men Herren är mitt gods och min del; du uppehåller min arfvedel.
Psalms 35:12De göra mig ondt för godt, att min själ måste vara, såsom hon intet godt gjort hade.
Psalms 46:7Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.
Psalms 56:13Jag hafver gjort dig löfte, Gud, att jag dig tacka vill. Ty du hafver frälst mina själ ifrå döden, mina fötter ifrå fall; att jag må vandra för Gudi uti de lefvandes ljuse.
Psalms 73:26Om mig än kropp och själ försmäktade, så äst du dock, Gud, alltid mins hjertas tröst, och min del.
Psalms 91:9Ty Herren är ditt hopp; den Högste är din tillflykt.