Psaltaren 42:7

Min Gud, bedröfvad är min själ i mig; derföre tänker jag på dig, i det land vid Jordan, och Hermonim, på de litsla bergena.

Svenska Karl XII:s Bibel (1873)

In The King James Version

Deep calleth unto deep at the noise of thy waterspouts: all thy waves and thy billows are gone over me.

In Context

6Hvad bedröfvar du dig, min själ, och äst så orolig i mig? Hoppas uppå Gud; ty jag skall ännu tacka honom, att han hjelper mig med sitt ansigte.

8Dine floder fräsa fast, så att ett djup brusar här, och ett djup der; alle dine vattuvågor och böljor utöfver mig.

Read all of Psaltaren 42

Cross References

Job 1:14Kom ett båd till Job, och sade: Man plöjde med oxarna, och åsninnorna gingo der när i bet;

Psalms 69:14Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.

Psalms 88:15Hvi förkastar du, Herre, mina själ; och förskyler ditt ansigte för mig?

Lamentations 3:53De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.

Jonah 2:3Och han sade: Jag ropade till Herran i mine ångest, och han svarade mig; jag ropade utu helvetes buk, och du hörde mina röst.

This Verse In Other Editions

Study Psaltaren 42:7