Psaltaren 46:3
Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;
Svenska Karl XII:s Bibel (1873)
In The King James Version
In Context
2Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.
4Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. Sela.
Cross References
1 Kings 19:11Han sade: Gack härut, och stig upp på berget inför Herran. Och si, Herren gick der framom, och ett stort starkt väder, som bröt berg, och sönderbråkade hällar inför Herranom; men icke var Herren i vädrena. Efter vädret kom en jordbäfning; men icke var Herren i jordbäfningen.
Job 38:11Och sade: Allt härintill skall du komma, och icke vidare; här skola dina stolta böljor sätta sig?
Psalms 93:3Herre, vattuströmmarna upphäfva sig, vattuströmmarna upphäfva sitt fräsande; vattuströmmarna upphäfva sina böljor.
Isaiah 5:3Nu dömer, I Jerusalems inbyggare, och I Juda män, emellan mig och min vingård.
Isaiah 54:10Ty bergen skola väl vika, och högarna falla; men min nåd skall icke vika ifrå dig, och mins frids förbund skall icke förfalla, säger Herren, din förbarmare.
Jeremiah 5:22Viljen I icke frukta mig, säger Herren, och intet förskräckas för mig, som sätter hafvena sina strand, derinnan det alltid blifva måste, och der intet öfvergå? Och om det än svaller, så förmår det dock intet; och om dess böljor än fast bullra, så måste de dock icke der öfvergå.