1 Kungaboken 21:4
Och Ahab kom in i sitt hus tjurig (bitter, trumpen) och rasande (stormig; andades häftigt – hebr. zaef) på grund av ordet som Navot, jizreliten hade talat till honom när han svarat:”Jag ska inte ge dig min fars arv.” [Ahab ältar och upprepar orden som Navot sagt för sig själv.] Och han lade sig ner på sin säng och vände bort sitt ansikte och ville inte äta något bröd. [Ahab agerar på ett omoget sätt, han vet att en israelisk kung ska vara mild både mot främlingar och sina egna, se 1 Kung 20:31; 5 Mos 17:14-20. Samma fras”tjurig och rasande” som i 1 Kung 20:43 återkommer här.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Numbers 22:13Och Bileam steg upp på morgonen och sa till Balaks furstar: ”Gå ni [tillbaka] till ert land, för Herren (Jahveh) vägrar att låta mig gå med er.”
2 Samuel 13:4Och han sa till honom: ”Varför, kungens son, har du blivit så klen (mager) från dag till dag? Vill du inte berätta för mig?” Och Amnon sa till honom: ”Jag älskar Tamar, min bror Avshaloms syster.”
1 Kings 21:3Och Navot sa till Ahab: ”Herren (Jahveh) förbjuder mig det, att jag skulle ge min fars arv till dig.”
Job 5:2Eftersom otålighet (irritation, inre vrede – hebr. kaas) slår (dödar) den babblande dåren (hebr. evil) och avundsjuka (yttre vrede som visar sig – hebr. qinah) dödar den lättledde (öppne, enkle – hebr. pata). [ Ords 14:30; 27:4]
Ecclesiastes 7:8Förtryck vänder (gör) en vis man till en dåre och en muta fördärvar hjärtat.
Jonah 4:1Men detta [att Gud är god och förlåter] gjorde Jona mycket missnöjd (för Jona var det något ont, ja, något mycket ont), och han blev rasande. [Nineve var huvudstad i det stora assyriska riket som var känt för sin blodtörst och grymhet, se Nah 3. Arkeologiska fynd och inskriptioner från den här tiden beskriver hur man flådde sina fiender levande. Att Gud skulle visa nåd mot dessa grymma assyrier, en av Israels värsta fiender genom alla tider, verkade helt fel och var något ont i Jonas ögon.]