2 Kings 2:21
Och han gick vidare till vattenkällan och kastade saltet i den och sa:”Så säger Herren (Jahveh): Jag har botat detta vatten, från och med nu ska det inte vara mer död eller missväxt.” [Här upprepar sig samma under som Mose fick göra med en träbit i Mara, där Herren uppenbarade sig som Herren läkaren (hebr. JHVH rafa), se 2 Mos 15:22-27. Båda gångerna botar Herren det sjuka vattnet, men han gör det på olika sätt.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
20Och han sa: ”Ge mig ett nytt krus och lägg salt i det.” Och de gav honom det.
22Vattnet var botat från denna dag i enlighet med ordet som Elisha talade. 3 Mobben i Betel – död
Cross References
Exodus 15:25Och han ropade till Herren (Jahveh) och Herren (Jahveh) visade honom ett träd, och han kastade det [hela, eller en del av det] i vattnet och vattnet blev sött. Där gjorde han en stadga och en förordning för dem och där prövade han dem. [Hebr. ets används om träd, men även grenar och bräder av trä, se Hag 1:8; Hes 37:16. Det kan vara någon mindre buske som Mose rycker upp och kastar i vattnet eller en gren från trädet.]
2 Kings 4:41Och han sa: ”Ta hit mjöl.” Och han kastade det i grytan och sa: ”Dela ut till folket så att de kan äta.” Och det fanns inget ont i grytan. 3 Mat till hundra människor på ett mirakulöst sätt
Psalms 107:33Han gjorde floder till öken och vattenkällor till törstig mark.
Matthew 5:11Saliga (lyckliga, välsignade, avundsvärda) är ni när man [varje gång någon] förolämpar (skulle håna, skymfa) er och förföljer er (skulle orsaka er lidande) och ljuger och säger allt [möjligt] ont (skulle förtala er och lägga fram falska anklagelser) mot er 2 för min skull (på grund av mig). [Den enda orsaken till dessa påhopp är bekännelsen till Jesus.]
John 9:6När han sagt detta, spottade han på marken, gjorde lera av saliven [den fuktiga jorden] och strök (smorde) den på den blindes ögon,
Revelation 21:4Och han ska torka (kommer att sudda) bort varje tår från deras ögon. Och döden ska inte finnas mer [ Jes 25:8; 1 Kor 15:54; Upp 7:17], varken sorg eller klagorop [för någon som dött – 5 Mos 34:8; Jes 60:20; Matt 5:4; Jak 4:9], inte heller ska [någon] smärta (plåga, förtvivlan, ångest, nöd, möda) finnas mer [ Kol 4:13; Upp 16:10-11]. För det som förut var [de första tidsåldrarna och världsordningarna] är borta (försvann bort, passerade förbi).”