Acts 2:26

Därför var mitt hjärta glatt och min tunga jublade, även min kropp (kött – gr. sarx) ska vila i det hoppet. [Min kropp är som ett tält, en temporär boning här på jorden, medan jag väntar på uppståndelsen.]

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

Therefore did my heart rejoice, and my tongue was glad; moreover also my flesh shall rest in hope:

In Context

25För David säger om honom [ Ps 16:8-11]:’Jag har alltid haft Herren för mina ögon (jag tänker ständigt på honom), han är på min högra sida för att jag inte ska vackla (kastas ner).

27För du ska inte överge min själ (lämna den hjälplös) i dödsriket [grekiska Hades, hebreiska Sheol] eller låta din heliges kropp förgås [utsättas för förgängelsen, då kroppen förmultnar efter döden].

Read all of Acts 2

Cross References

Psalms 22:22Rädda (fräls) mig från lejonets gap, från vildoxarnas (bufflarnas) horn, du har svarat (bönhört) mig! [Psalmens andra sektion, vers 12-22, avslutas med att de tre djuren som gestaltat psalmistens fiender nu upprepas i omvänd ordning. I vers 13, 14 och 17 räknades tjurar, lejon och hundar upp. Nu i vers 21-22 kommer samma djur men omvänd ordning: hund, lejon och vilda tjurar. Den hebreiska ordföljden är så strukturerad att verben ramar in versen. Det första ”rädda” är i imperativ medan det avslutande ”svarat” är i perfekt. Här finns en förtröstan att under bönen har Gud hört psalmistens rop och redan svarat! Det förstärker också skiftet som nu sker i psalmen från klagan och bön till lovsång och bönesvar! Det hebreiska ordet för ”rädda” som används sextio gånger i Psaltaren är jeshua, det hebreiska namnet på Jesus. Psaltarpsalmerna pekar på var vår frälsning finns.] 2 Del 3 – Bönesvar

Psalms 63:5Därför ska jag välsigna (prisa) dig med mitt liv (så länge jag lever), i ditt namn ska jag lyfta mina händer [i bön och vördnad för dig].

This Verse In Other Editions

Study Acts 2:26