5 Moseboken 22:7
Du ska skicka iväg fågelmamman, men ungarna kan du ta för dig själv, för att det ska gå väl för dig och dina dagar ska bli många. [Budet att bevara liv är ironiskt nog uppblandat med uppmaning att ta liv. I en kultur som var beroende av jordbruk och slakt av djur för mat, var dödande av djur tillåtet, se 1 Mos 9:2-3. Det ska dock ske med vishet och värdighet, fågelmamman skulle leva för att kunna ge mat även i framtiden. Ordningen här är först rena djur (oxe och får, vers 1), åsnan som var oren (se vers 3-4) och sist vilda fåglar.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Leviticus 22:28Och om det är ett nötboskap (tjur/oxe/ko/kalv – hebr. shor) eller får (lamm – hebr. seh) ska ni inte döda henne och hennes kalv på samma dag. [ 2 Mos 23:19; 3 Mos 22:28; 5 Mos 22:6, 7]
Proverbs 22:4Konsekvensen (resultatet) av ödmjukhet (saktmod, mildhet) [då den har fått blomma ut i sin fullhet] är Herrens fruktan (att vörda och respektera Jahveh) – [det för också med sig] rikedom (ymnigt välstånd) och ära (härlighet) och [evigt] liv. [ Ords 21:21] [Versen har sju substantiv. Först står hebr. eqev som betyder konsekvens/resultat, dvs.”något som leder till”. Ordet betyder ordagrant häl och delar rot med namnet Jakob (hebr. Jakov). Det beskriver ofta något som”följer i fotspåren”, men kan även översättas”eftersom” ( 1 Mos 22:18) eller”lön/resultat” ( Ps 19:12). Att ödmjuka sig inför Gud både förutsätter och ger en sund gudsfruktan – ödmjukhet är att vörda Herren (Jahveh). Rikedom och ära står i singular. Hebr. kavod beskriver den tyngd av härlighet och ära som fanns i Guds närvaro i det allra heligaste i tabernaklet och templet. Det sista hebreiska ordet chajim, som betyder liv, står alltid i plural och beskriver livet i dess fullaste mått och innefattar därför även evigt liv, se 2 Mos 2:7.]