1 Moseboken 1:23
Det blev kväll och det blev morgon – en femte dag (hebr. jom chamishi). 3 Den sjätte dagen – landdjur och människan [När landdjuren beskrivs används tre olika hebreiska ord som beroende av vad de kontrasteras mot eller kompletteras med ska förstås på olika sätt. Alla tre kan användas för att beskriva allt djurliv på land: • Chajah betyder ”levande” och används för djur i allmänhet. Det kombineras två gånger med jorden (hebr. chajat haarets). I vers 24 kontrasteras det mot boskapsdjuren (hebr. behemah) och ska därför förstås som de vilda djuren. Då används översättningen ”markens djur”. I vers 30 kontrasteras det mot himmelens flygande varelser och avser då alla landdjur. Då används översättningen ”allt levande på jorden”. • Behemah beskriver boskapsdjur (tamdjur) om det kontrasteras till markens djur (vilda djur). Men är kontrasten till kräldjur och andra smådjur (hebr. remes) avses alla större djur på land och då används översättningen ”fyrfotadjur”. Om behemah kontrasteras till flygande varelser och fisk är betydelsen alla djur på torra land – landdjur. • Remes betyder något som ”rör sig” ”krälar” eller ”kryper”. Det kan specifikt beskriva djur som rör sig eller krälar nära marken. Det syftar då på kräldjur, groddjur, små däggdjur, spindlar med mera. Men ordet kan även fungera som en sammanfattning av alla djur – allt som rör sig. Remes hör ihop med verbet ramas som betyder ”röra sig, slingra sig, kräla”.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
And the evening and the morning were the fifth day.
In Context
Cross References
Genesis 1:8Gud (Elohim) kallade utsträckningen (det som gjorts tunt) himmel (hebr. shamajim). Det blev kväll och det blev morgon – en andra dag (hebr. jom sheni). [Ordet”utsträckning” är hebr. raqia, se vers 6-8 och 14-17. Traditionellt har ord som valv, fäste eller himlavalv använts, men ordet används för att beskriva något (oavsett material) som utvidgas, sträcks ut, görs tunt och expanderas. Verbet raqa används om att spänna ut en tältduk eller hamra ut en tunn plåt ( 2 Mos 39:3). Här i skapelseberättelsen beskriver ordet det som sträckts ut och kan appliceras på den tunna expansionen som vi kallar atmosfär. Det hebreiska ordet för himmel är shamajim. Den sista delen (majim) är vatten. För den första delen (sha) finns olika teorier. Det kan komma från sham som betyder”där” och då blir betydelsen”vattnet där (uppe)”. En rabbinsk förklaring är att det kommer från ordet för eld (esh) och då blir himlen”eld-vattnen” (som en beskrivning på en eldröd himmel när solen går upp eller ner). I hebreiskan står himmel alltid i dual-formen och översätts därför ibland som”himlar”, se Ps 115:16. Himlen används om stjärnhimlen ( 1 Mos 15:5), himlen där fåglarna flyger och vindarna blåser ( 5 Mos 4:17) och platsen där Gud bor ( 1 Kung 8:30; 2 Kor 12:2). I grekiskan används både singular och plural, se Matt 6:9-10.] 3 En tredje dag – jorden börjar grönska
Mark 14:30Jesus sa till honom: ”Jag säger sanningen till dig, denna natt innan en [enda] tupp har galt två gånger [som en varning på vad som håller på att ske] kommer du att ha förnekat mig tre gånger.”