Genesis 1:31
Och Gud (Elohim) betraktade allt som han hade gjort (hebr. asah) [undersökte allt noggrant]. Och se [hebr. vehinneh – perspektivbyte, vi får betrakta skapelsen från Guds perspektiv]: Mycket gott (helt perfekt, färdigt, komplett och fullbordat)! [Detta är den enda dagen då något är mycket gott (hebr. tóv meód), jfr vers 10, 12, 18 och 21.] Det blev kväll och det blev morgon – den sjätte dagen (hebr. jom ha-shishi). [De första fem dagarna står i obestämd form: dag ett (vers 5), en andra dag (vers 8), en tredje dag (vers 13), en fjärde dag (vers 19), en femte dag (vers 23). Sedan bryts mönstret och bestämd artikel används: den sjätte dagen (vers 31) och den sjunde dagen ( 1 Mos 2:2, 3). Även på detta sätt sticker de två sista dagarna ut som speciella dagar.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 1:8Gud (Elohim) kallade utsträckningen (det som gjorts tunt) himmel (hebr. shamajim). Det blev kväll och det blev morgon – en andra dag (hebr. jom sheni). [Ordet”utsträckning” är hebr. raqia, se vers 6-8 och 14-17. Traditionellt har ord som valv, fäste eller himlavalv använts, men ordet används för att beskriva något (oavsett material) som utvidgas, sträcks ut, görs tunt och expanderas. Verbet raqa används om att spänna ut en tältduk eller hamra ut en tunn plåt ( 2 Mos 39:3). Här i skapelseberättelsen beskriver ordet det som sträckts ut och kan appliceras på den tunna expansionen som vi kallar atmosfär. Det hebreiska ordet för himmel är shamajim. Den sista delen (majim) är vatten. För den första delen (sha) finns olika teorier. Det kan komma från sham som betyder”där” och då blir betydelsen”vattnet där (uppe)”. En rabbinsk förklaring är att det kommer från ordet för eld (esh) och då blir himlen”eld-vattnen” (som en beskrivning på en eldröd himmel när solen går upp eller ner). I hebreiskan står himmel alltid i dual-formen och översätts därför ibland som”himlar”, se Ps 115:16. Himlen används om stjärnhimlen ( 1 Mos 15:5), himlen där fåglarna flyger och vindarna blåser ( 5 Mos 4:17) och platsen där Gud bor ( 1 Kung 8:30; 2 Kor 12:2). I grekiskan används både singular och plural, se Matt 6:9-10.] 3 En tredje dag – jorden börjar grönska
Genesis 1:19Det blev kväll och det blev morgon – en fjärde dag (hebr. jom revii). [Alla andra av skapelsens dagar namnger Gud det han gjort (dag 1-3, se vers 5, 8 och 10) eller välsignar (dag 5-6, se vers 22 och 28). Dag fyra sker inget av detta. Himlakropparna blir inte till, det enda som sker är att deras funktion proklameras. De ska tjäna skapelsen på jorden, inte vägleda genom stjärntecken och astrologi. De är inte heller gudar som ska tillbes, se 2 Kung 21:3.] [ Tid och rum I början på 1900-talet formulerade Einstein relativitetsteorin där tiden är den fjärde dimensionen. Här i Bibelns första verser anar vi hur Gud kan stå utanför tiden och känna till slutet från början ( Jes 46:10), och samtidigt finnas i tiden. Himlakropparna är grunden för vår tidsuppfattning och tideräkning. Ett år är den tid som det tar för jorden att fullborda ett helt varv runt solen. En månad är den tid det tar för månen att snurra ett varv kring jorden. Ett dygn är den tid det tar för jorden att snurra ett varv runt sin egen axel. Att vi har en vecka på sju dagar är egentligen ologiskt, sju är inte delbart med antal dagar i vare sig en månad eller ett år. Trots detta har mänskligheten alltid använt sig av den bibliska sjudagarsveckan. Det hebreiska ordet för år (shana. se vers 14) består av tre bokstäver (shin–nun–he) vars numeriska värde är 355 (300+50+5). I vår gregorianska solbaserade kalender är ett år 365 och 1/4 dagar. Ett normalår i den hebreiska kalendern har 355 dagar, vilket exakt motsvarar det numeriska värdet. Den hebreiska kalendern har tolv månader, men kompenserar för detta genom att lägga till en extra 13:e månad vart annat eller tredje år. Se även 2 Mos 12:2 för mer om månaderna.] 3 En femte dag – vattnet och luften fylls av liv [Substantivet vimlare (från verbet att vimla) talar om mångfalden av allt liv i haven, från plankton till stora fiskstim. Substantivet”flygande varelser” (från verbet för att flyga) innefattar allt från insekter, fåglar till fladdermöss. De beskrivs från jordens perspektiv, när man tittar upp mot himlen.]
Genesis 2:2Ja, Gud (Elohim) var färdig den sjunde dagen med det arbete som han hade gjort (arbetat med; färdigställt – hebr. asah). Ja, han upphörde (avstod – hebr. shavat) den sjunde dagen med allt arbete som han hade gjort (hebr. asah).
Exodus 20:11För [under] sex dagar färdigställde (gjorde, arbetade; – hebr. asah) Herren (Jahveh) himlarna och jorden, havet – ja, allt som finns inom dem. Men han vilade under den sjunde dagen. Det är därför Herren (Jahveh) har välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helgad dag (avsatt den som en speciell dag). [ 1 Mos 2:2-3] [Det inledande”för” är det hebreiska ki. Det anger motiveringen till sabbaten. Hebr. asah har en vid betydelse av att göra, avskilja, ordna, arrangera, tillförordna och färdigställa. I det här fallet inkluderas allt Gud gjorde de sex skapelsedagarna. Med himlarna avses, när det specifikt kombineras med jorden och havet, allt som finns ovanför jorden.] [ Sabbaten – rabbinska tolkningar Det judiska folket firar sabbat från fredag kväll då solen går ner fram till lördag kväll en timma efter solnedgången. Det är ett dygn då man avstår från arbete och istället umgås med familjen och går till synagogan. Inom judendomen finns idag”39 melachot”. Det är 39 aktiviteter som är förbjudna att göra på sabbaten. Bland dessa regler finns beskrivet att man t.ex. inte ska skriva, radera, bygga, släcka eller starta en eld, osv. Detta innebär att sabbatsljusen måste tändas innan sabbaten börjar på fredagskvällen. Detta ska göras 18 minuter före solnedgången. Även att trycka på en strömbrytare räknas av rabbiner som att göra upp en eld (eftersom analoga brytare historiskt sett alstrade en gnista). Ortodoxa judar låter därför spisen vara påslagen på 80 grader hela sabbaten, så man kan värma maten som är tillagad och förberedd innan. Av samma anledning är det förbjudet att köra bil, inte för att bilen rör sig, utan för att motorn alstrar gnistor. Hissar har”sabbats-läge” och stannar på varje plan, för att man inte ska behöva bryta mot de ortodoxa judarnas tolkning av sabbatsbudet att trycka på en knapp. Dagens judiska rabbiner lär att icke-judar inte behöver följa sabbaten på samma sätt som judarna gör. Ingenstans i Nya testamentet (eller i GT för den delen) står det att man ska hålla sabbatsbudet på detta sätt. När dessa frågor diskuteras på apostlamötet i Jerusalem säger Jakob att”inte göra det svårt för hedningarna” och sabbaten finns inte med bland de fyra punkter som nämns i brevet till hedningarna, se Apg 15:19-20. Sabbatsbudet är ett”tecken” mellan Herren och israeliterna, se 2 Mos 31:12-13. Jesus säger att människan inte är till för sabbaten, utan att sabbaten är till för människan, se Mark 2:27. Vi behöver en dag av vila, en dag att söka Gud enskilt och fira gudstjänst tillsammans med familjen. Se även Kol 2:17; Rom 14:5; 1 Kor 8:9.] 3 5) Hedra din far och din mor (5 Mos 5:16)
Job 38:7medan morgonstjärnorna [symboliskt för änglarna eller hela skapelsen] sjöng (entusiastiskt höjde gälla triumferande jubelrop) tillsammans, och alla Guds söner [alla änglar, se Job 1:6; 2:1] ropade i glädje? 3 2) Havet
Psalms 104:24Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre (Jahveh), i vishet har du gjort dem alla, jorden är full av det du har skapat.