Genesis 12:7
Herren (Jahveh) visade sig för Abram och sa: ”Till din säd [alla dina efterkommande barn] ska jag ge detta land.” Och han byggde ett altare där till Herren (Jahveh) som hade visat sig för honom.
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 12:8Och han flyttade från den platsen [Shechem] till bergen öster om Betel och slog upp sitt tält så att han hade Betel i väster och Ai i öster. Där byggde han ett altare åt Herren (Jahveh) och åkallade Herrens (Jahvehs) namn.
Genesis 13:15Ja, allt (hela) det land som du ser, åt dig ska jag ge det och åt din säd [alla dina efterkommande barn], till evig tid.
Genesis 13:18Och Abram slog ihop sitt tält, och han for i väg, och han slog sig ner vid Mamres terebintlund (stora träd – hebr. elon) som ligger vid (i) Hebron, och där byggde han ett altare åt Herren (Jahveh). [Den hebreiska texten har flera verb i tät följd, vilket indikerar en hastig rörelse och visar på Abrams omedelbara handling och övertygelse om att löftet kommer att uppfyllas snabbt! Hebron (hebr. Chevron) ligger tre mil söder om Jerusalem och är knutpunkten för vägen från öst (med städer som Lachish) och söder (området i Negev). Exakta positionen av Mamre ges inte, men det är en eklund i eller nära Hebron (intill finns även en grotta, se 1 Mos 25:9). Omnämnande av ett fält ( 1 Mos 23:17; 23:19) gör att det kan ha varit strax utanför Hebron.]
Genesis 17:1När Abram var 99 år gammal, visade sig Herren (Jahveh) för Abram och sa till honom: ”Jag är Gud Allsmäktig (El Shaddaj), vandra inför mig (framför mitt ansikte) och var fullkomlig. [Ordet fullkomlig står här i plural vilket förstärker att det gäller alla områden i hela livet.]
Genesis 17:8och jag ska ge till dig och till din säd efter dig (dina ättlingar) landet som du vandrat runt i, hela Kanaans land, till en evig besittning, och jag ska vara deras Gud (Elohim).”
Genesis 22:9Och de kom till platsen som Gud (Elohim) hade berättat för honom om och Abraham byggde ett altare där och lade i ordning veden. Sedan band (hebr. aqed) han Isak, sin son, och lade honom på altaret ovanpå veden. [Inom judendomen har denna berättelse fått namnet Akedah – ”bindandet” av Isak.]