Genesis 22:3

Abraham steg upp tidigt nästa morgon och sadlade sin åsna. Han tog med sig två av sina unga män (hebr. naar) [tjänstefolk] och Isak, hans son. Han klöv ved till brännoffret, steg upp och gick till den plats som Gud hade talat om för honom.

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And Abraham rose up early in the morning, and saddled his ass, and took two of his young men with him, and Isaac his son, and clave the wood for the burnt offering, and rose up, and went unto the place of which God had told him.

In Context

2Han (Gud) sa:”Ta nu (jag ber dig) din son, din ende (dyrbare – hebr. jachid) son som du älskar (hebr. ahava) – Isak, och gå till Morias land och offra honom där som brännoffer (hebr. olah) till mig, på ett berg som jag ska berätta för dig om.” [I den här versen används ordet jachid för första gången. Ordet beskriver något som är dyrbart. Abraham hade ju även Ismael, men Isak är den ende, enfödde sonen till Sarah. Även ordet för älska ahava används första gången i GT här. Ahava betyder att älska eller kärlek. Det är signifikativt att på samma sätt som Abraham älskar Isak, är Jesus Guds älskade Son. Hela detta kapitel är en bild på hur Gud kommer att offra Jesus för hela mänskligheten. In i minsta detalj ser vi här många förebilder till det som kommer ske längre fram. Gud bevisade sin kärlek till oss genom att han utgav sin ende Son. Faktum är att här finns en viktig förutsättning för fortsättningen på det förbund som Gud ingick med Abraham i 1 Mos 15. Om Abraham är villig att offra sin son är Gud beredd att göra samma sak, vilket också sker 2000 år senare. I ett blodsförbund måste båda parter vara villiga till samma uppoffringar för varandra.]

4På tredje dagen, lyfte Abraham sin blick och såg platsen långt borta.

Read all of Genesis 22

Cross References

Genesis 21:14Och Abraham steg upp tidigt på morgonen och tog bröd och ett skinn med vatten och gav det till Hagar, lade det på hennes skuldra och barnet, och sände iväg henne och hon gick iväg och irrade omkring i Beer-Shevas öken.

Psalms 119:60Jag har skyndat mig och dröjde inte att hålla (följa) dina budord (hebr. mitzvot).

Isaiah 26:3Den som är fast i sitt sinne [stödjer sig på Gud och låter sina tankar formas av honom] bevarar (vaktar, skyddar) du i frid, frid (i fullkomlig frid – hebr. shalom shalom) [ Fil 4:7], för han förtröstar (litar) på dig. [ Rom 5:1; Joh 14:27] [Här och i Jes 57:19 upprepas frid två gånger. Det är hebreiskans sätt att betona och ge eftertryck. Ordet beskriver en fullständig harmoni på alla livets områden: ro, stillhet, vila, goda relationer, hälsa och välgång. I vers 1 nämns staden, vilket syftar på Jerusalem vars hebreiska namn är Jeroshalajim. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen”-ajim” indikerar detta. Dual-formen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. I antika egyptiska källor kallas staden”Ursalimmu” vilket betyder”fridens fundament/fredens grund”.]

Mark 10:28Då började Petrus tala: ”Men vi då, vi har lämnat allt [gett upp arbete och karriärer] och följt dig?”

Galatians 1:16att uppenbara sin Son inom mig, för att jag skulle förkunna honom för hedningarna (den icke-judiska världen) [ Apg 9:15; 22:21], så rådfrågade jag inte kött och blod på en gång [diskuterade jag inte detta med någon människa].

Hebrews 11:17I tron bar Abraham fram Isak som offer när han blev satt på prov [ 1 Mos 22:1-10]. Sin ende son bar han fram, trots att han hade fått löftena

This Verse In Other Editions

Study Genesis 22:3