1 Moseboken 25:30
Och Esau sa till Jakob: ”Låt mig genast få glufsa i mig (sluka, svälja ner – hebr. laat) av det röda (hebr. edom), det där röda där, för jag är utmattad!” Därför gav man honom namnet Edom. [Ordet för att äta används bara här i GT. I senare rabbinsk litteratur används det om djur som äter. Esau förmår sig inte heller att säga ”soppan”, han kallar det bara ”det röda” och vill ha det på en gång.]
Bibeln (Svenska)
In The King James Version
In Context
Cross References
Genesis 32:4Och han befallde dem och sa: ”Så ska ni säga till min herre Esau: ’Så säger din tjänare Jakob, jag har vistats hos Laban och stannat till nu.
Genesis 36:8Och Esau bodde i Seirs bergsbygd. Esau är Edom. 1 Esaus fortsatta historia, som stamfar till edomiterna [Här kommer en ny ”toledot-enhet” som formar den elfte litterära enheten (av tolv) i Första Moseboken.]
Genesis 36:19Dessa är Esaus söner, de och deras furstar, det är Edom. 2 Seirs släkt
Exodus 15:15Edoms ledare är skräckslagna. Ångest har gripit Moabs mäktiga män. Alla Kanaans invånare smälter bort. [Ordet för att smälta betecknar en förändring som inte går att stå emot. Människorna skakar av skräck och kan inte göra någonting åt situationen.]
Deuteronomy 23:7Du ska inte hata en edomit, för han är din bror (ättlingar till Esau, bror till Jakob/Israel). Du ska inte hata en egyptier eftersom du var en främling i hans land. [På Josefs tid överlevde Guds folk en hungersnöd genom att flytta till Egypten, se 1 Mos 41-42.]
Obadiah 1:1Obadjas syn (vision). [Synen gäller Edom. Folkslaget edomiterna härstammade från Esau, son till Isak och Rebecka, och äldre tvillingbror till Jakob, se Ob 1:10; 1 Mos 25:23-26. Esaus bror Jakob är känd som Israel, och Esau kallas Edom, som betyder”röd”. Kanske var han rödhårig? Jakob/israeliterna bosatte sig i Kanaans land med Jerusalems berg som centralort, medan Esau/edomiterna bosatte sig söder om Döda havet med berget Seir som centralt berg, se vers 21 och 5 Mos 2:5. Huvudstaden hette Sela, vilket betyder sten på hebreiska. På grekiska är namnet petra. Det är möjligt att edomiternas huvudstad låg där den nabateiska klippstaden Petra nu ligger. Det är intressant att bergen och klipporna i Petra är röda. Fiendskapen mellan israeliterna och edomiterna startade redan med tvillingbröderna Jakob och Esau och har fortsatt. På väg från Egypten tillät inte edomiterna israeliterna att passera genom deras land, se 4 Mos 20:14-21. Sedan israeliterna bosatte sig i Kanaans land har många strider utkämpats mellan folken, se 1 Sam 14:47; 2 Sam 8:14; 1 Kung 9:26; 2 Krön 20:1-27; 2 Kung 8:16-22; 2 Kung 14:9-11; 2 Krön 28:17. Även på Jesu tid fanns dessa spänningar kvar. Herodes den store som dödade judiska pojkar i Betlehem ( Matt 2:1-3, 16; Luk 1:5) var edomit. Hans son (Herodes Antipas) dödade Johannes Döparen ( Matt 14:3-4, 8-10) och hans barnbarn (Herodes Agrippa I) halshögg Jakob, Johannes bror ( Apg 12:2).] Detta säger Herren Gud (Adonai Jahveh) till Edom [edomiterna]: Vi har hört budskapet från Herren (Jahveh) och en budbärare (ambassadör) är utsänd till nationerna:”Stå upp och låt oss dra upp mot henne i krig.”