Genesis 48:21

Israel sa till Josef: ”Se, jag dör, men Gud (Elohim) ska vara med dig och föra dig tillbaka till dina fäders land.

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

And Israel said unto Joseph, Behold, I die: but God shall be with you, and bring you again unto the land of your fathers.

In Context

20Han välsignade dem den dagen och sa: ”Av dig ska Israel välsigna och säga: ’Gud (Elohim) ska göra dig som Efraim och som Manasse.’ ” Så satte han Efraim före Manasse.

22Jag ger dig nu, utöver vad dina bröder får, en bergsrygg (sluttning eller staden Shechem) som jag tagit från amoréerna med svärd och båge.” [Hebr. shekhem kan syfta på en bergsrygg, sluttning eller även staden Shechem. Han kan referera till marken han köpte, se 1 Mos 33:18-19, men eftersom en strid nämns talar det för att det är händelserna i 1 Mos 34:25-29 som åsyftas. Josef begravdes senare i Shechem, se Jos 24:32.] [ Tolv eller tretton stammar? Josefs söner, Efraim och Manasse, adopteras av Jakob (vers 5), så totalt blir det som om Israel hade 14 söner! När landet senare fördelas får Josef inget landområde, istället är det Manasse och Efraim som tilldelas land, och Josef ersätts alltså av sina söner. Här finns en förebild på hur Jesus återlöser två folk (judar och hedningar) och låter dessa två folk ta hans plats som ett folk, men ändå två (vers 16). Även om det är tretton stammar som går in i det nya landet är det bara tolv stammar som får landområden. Levi har inte ett eget område (Herren är deras arv, se 5 Mos 18:19-20). Det finns flera samband mellan talet 13 och talet 1. Det hebreiska ordet för räknetalet ett är echad. Ordet består av tre bokstäver alef (talvärde 1), chet (talvärde 8) och dalet (talvärde 4). Summan av talvärdena för dessa tre bokstäver är 13. Inom judendomen är 13 det nummer som krävs för att starta något nytt. Talet ett tillsammans med tretton förekommer på många områden. När en pojke når tretton års ålder (och firar bar mitsvah) räknas han som en man och”blir ett” med folket.]

Read all of Genesis 48

Cross References

Genesis 15:14och även det folk [egyptierna], som de ska tjäna [som slavar], ska jag döma. Efteråt ska de komma ut med stora rikedomar. [ 2 Mos 12:33-36]

Genesis 26:3Stanna (bo – hebr. gor) [lev där som en gäst, inte permanent – vandra runt] i detta land. Jag ska vara med dig och jag ska välsigna dig, för till dig och till din säd (avkomma, ättlingar) ska jag ge detta land. [Vilket sker flera hundra år senare.] Jag ska stadfästa den ed som jag svor till din far Abraham [ 1 Mos 15:18-19],

Genesis 37:1Jakob bodde i landet där hans fäder vandrat runt, i Kanaans land. 1 Jakobs fortsatta historia (kap 37-50) [Här kommer en ny ”toledot-enhet” som formar den tolfte och sista litterära enheten i Första Moseboken.]

Genesis 47:29Tiden närmade sig när Israel [Jakob] måste dö och han kallade på sin son Josef och sa till honom: ”Jag ber dig, om jag har funnit nåd (oförtjänt kärlek) i dina ögon, lägg – jag ber dig – din hand under min höft och agera välvilligt och trofast med mig. Jag ber dig, begrav mig inte i Egypten. [Tre gånger används hebr. na som används som en vädjan och ofta översätts jag ber dig.]

Genesis 50:24Josef sa till sina bröder: ”Jag dör, men Gud (Elohim) ska verkligen besöka er (hebr. paqad paqad) och föra er upp, ut ur detta land, exakt som han gav sin ed (lovade) till Abraham, till Isak och till Jakob.”

Deuteronomy 31:8Herren (Jahveh) går själv (han är den som går) framför dig – han ska vara med dig. Han ska inte lämna dig (svika dig, låta dig sjunka) eller överge (lämna, släppa taget om) dig. Var inte rädd (frukta inte) eller förfärad (bestört, modfälld, nedslagen).” [Herren upprepar senare dessa ord till Josua, se Jos 1:5, 9.] 2 Läsning av Torah

This Verse In Other Editions

Study Genesis 48:21