Hebrews 6:7

En åker som dricker det regn som ofta faller på den och som ger god skörd åt dem som den odlas för, den åkern får välsignelse från Gud.

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

For the earth which drinketh in the rain that cometh oft upon it, and bringeth forth herbs meet for them by whom it is dressed, receiveth blessing from God:

In Context

6men sedan vänt sig bort (brutit kontraktet), att på nytt bli förda till omvändelse, eftersom de själva korsfäster Guds Son på nytt och hånar honom offentligt.

8Men bär den [samma jord] törnen och tistlar är den värdelös och farligt nära förbannelsen. Slutet blir att den bränns av. [På samma sätt som den tidigare varningen om att inte förhärda hjärtat och tappa tron avslutades med en uppmuntran, se Heb 4:14-16, avslutas denna varning om att inte vara andligt omogen med en uppmuntran. Detta är enda gången”högt älskade” (gr. agapetos) används i detta brev. Uttrycket är annars vanligt i breven, se t.ex. Rom 1:7; 1 Kor 4:14; 2 Kor 7:1; Jak 1:16; 1 Pet 2:11.]

Read all of Hebrews 6

Cross References

Genesis 27:27Och han kom nära och kysste honom. Och han kände doften av hans kläder och välsignade honom och sa: ”Se, doften av min son är som doften av fälten som Herren (Jahveh) har välsignat.

Deuteronomy 28:11Och Herren (Jahveh) ska göra dig överflödande (låta dig ha med god råge, rikligt, mer än vad som kan härbärgeras) i allt gott, i din livmoders frukt, och i din boskaps frukt, och i din marks frukt, i landet som Herren (Jahveh) din Gud (Elohim) gett sin ed till dina fäder att ge dig [ 1 Mos 12:1-3].

Psalms 65:9De som bor vid jordens ändar [jordens avlägsna hörn] häpnar för dina tecken, du gör så att platserna där morgon och kväll föds (öster och väster) fylls med jubel (triumferande glädjerop). 2 Guds nåd

Psalms 126:6Den som går ut [går fram och tillbaka] gråtande (under sorg), bärande på sitt [dyrbara, sista] utsäde – han ska [utan tvekan] återvända med jubel (höga triumferande glädjerop), bärande på sina kärvar. [Han ska få bärga in en rikligt välsignad skörd!] [Under sådden var man helt beroende av regn. Rädsla och oro för torka eller angrepp av skadedjur kunde göra att man sådde sin säd under gråt – särskilt om det varit ett dåligt år innan. Om utsädet var det sista man hade kvar, var man helt beroende av en god kommande skörd. Israels folk fick utstå svåra tider, men man väntade på att Guds löften skulle uppfyllas. Psalmisten är helt säker på att det kommer en tid av glädje och fröjderop.]

Isaiah 55:10För liksom regnet och snön faller från himlen (ordagrant: himlarna), och inte vänder tillbaka dit utan att ha vattnat jorden och fått den att bära frukt och grönska (gro, spira) – så att den ger säd att så (säd till den som sår) och bröd att äta (bröd till den som äter) –

Hosea 10:12Så åt er själva i rättfärdighet, skörda åt er i nåd (kärleksfull omsorg – hebr. chesed), bryt upp marken som legat i träda; för det är tid att söka Herren (Jahveh) till dess han kommer för att låta rättfärdighet regna över dig.

This Verse In Other Editions

Study Hebrews 6:7