Lamentations 2:9

Hennes portar sjunker ner i marken, han har fördärvat och brutit sönder hennes galler. Hennes kung och furstarna är bland hedningarna (utspridda i andra länder), det finns ingen undervisning (hebr. Torah) längre. Hennes [Jerusalems] profeter får inte längre några syner från Herren (Jahveh). [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet ”sjunker ner” med denna bokstav, och förstärker här hela nederlaget när allt är borta som fanns då Gud själv var hos dem i templet.] 2 י – jod

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

Her gates are sunk into the ground; he hath destroyed and broken her bars: her king and her princes are among the Gentiles: the law is no more; her prophets also find no vision from the LORD.

In Context

8Herren (Jahveh) hade beslutat att fördärva dottern Sions [Jerusalems] murar. Han har spänt ut mätsnöret, han har inte hållit tillbaka sin hand från att fördärva. Befästningsvallarna och murarna sörjer, de tynar bort (förtvinar, försvagas och förmultnar) tillsammans. [Den åttonde hebreiska bokstaven är: ח – chet. Tecknet avbildar ett staket. Bokstaven symboliserar något som binder samman och inhägnar, rent fysiskt som ett staket eller en mur, eller socialt som vänskap och kärlek. I denna vers är det ordet ”hade beslutat” som börjar med den bokstaven. Det betonar att det som Herren bestämt måste ske. Nu är hans långmodighet slut.] 2 ט – tet

10De sitter på marken i tystnad, de äldsta av Sions döttrar; de har kastat jord på sina huvuden [ett av flera uttryck för djup sorg], de har klätt sig i säcktyg [ett annat uttryck för sorg]. Jerusalems jungfrur hänger med huvudet mot marken [ännu ett uttryck för sorg]. [Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft. I denna vers börjar ordet ”De sitter” med denna bokstav och betonar djupet i sorgen. Hela versen visar oss olika sätt att praktiskt uttrycka sin sorg genom skilda handlingar. Att göra detta, oavsett hur, vilket kan skilja sig mellan olika kulturer, är en väsentlig del av att i reaktionsfasen ta in vad som drabbat mig. Jämför det sorgband som vi bar här i Sverige tidigare, det finns fortfarande men används numera sällan. Handen symboliserar det vi gör, därför hör alla dessa konkreta uttryck för sorg ihop med handen.] 2 כ – kaf

Read all of Lamentations 2

Cross References

Deuteronomy 28:36Herren (Jahveh) ska föra bort dig och den kung som du kommer sätta över dig [Saul blev den förste kungen, se 1 Sam 10:20-24] till ett folk som du inte känner, varken du eller dina fäder, och där ska du tjäna andra gudar av trä och sten.

1 Samuel 28:6Och när Saul frågade Gud (El), svarade inte Herren (Jahveh) honom. Inte i drömmar, inte med Urim [som användes av översteprästen för att få svar från Gud, se 2 Mos 28:30], inte genom profeter.

2 Kings 25:7Och de slog Sidkias (hebr. Tsidqijahos) söner framför hans ögon och stack ut Sidkias ögon och band honom i bojor och bar honom till Babel.

Nehemiah 1:3Och de sa till mig: Kvarlevan från fångenskapen där i provinsen lider stort av nöd och skam. Jerusalems murar är nedbrutna och dess portar är nedbrända i eld. 2 Nehemja sätter sig

Isaiah 24:12I staden är ödsligheten kvar, och portarna är slagna i ruiner.

Jeremiah 39:2I Sidkias (hebr. Tsidqijahos) 11:e år i den fjärde månaden på den 9:e dagen i månaden gjordes en genombrytning i staden

This Verse In Other Editions

Study Lamentations 2:9