Lamentations 2:10

De sitter på marken i tystnad, de äldsta av Sions döttrar; de har kastat jord på sina huvuden [ett av flera uttryck för djup sorg], de har klätt sig i säcktyg [ett annat uttryck för sorg]. Jerusalems jungfrur hänger med huvudet mot marken [ännu ett uttryck för sorg]. [Den tionde och minsta hebreiska bokstaven är: י – jod. Tecknet avbildar en arm eller en sluten hand. Eftersom denna bokstav är en punkt så är det början på alla andra bokstäver, och beskriver ofta skapelsen. Handen symboliserar styrka och kraft. I denna vers börjar ordet ”De sitter” med denna bokstav och betonar djupet i sorgen. Hela versen visar oss olika sätt att praktiskt uttrycka sin sorg genom skilda handlingar. Att göra detta, oavsett hur, vilket kan skilja sig mellan olika kulturer, är en väsentlig del av att i reaktionsfasen ta in vad som drabbat mig. Jämför det sorgband som vi bar här i Sverige tidigare, det finns fortfarande men används numera sällan. Handen symboliserar det vi gör, därför hör alla dessa konkreta uttryck för sorg ihop med handen.] 2 כ – kaf

Bibeln (Svenska)

In The King James Version

The elders of the daughter of Zion sit upon the ground, and keep silence: they have cast up dust upon their heads; they have girded themselves with sackcloth: the virgins of Jerusalem hang down their heads to the ground.

In Context

9Hennes portar sjunker ner i marken, han har fördärvat och brutit sönder hennes galler. Hennes kung och furstarna är bland hedningarna (utspridda i andra länder), det finns ingen undervisning (hebr. Torah) längre. Hennes [Jerusalems] profeter får inte längre några syner från Herren (Jahveh). [Den nionde hebreiska bokstaven är: ט – tet. Tecknet avbildar ett huvud och en svans och föreställer antingen en orm i en korg eller en människa böjd i ödmjukhet. Paradoxalt nog kan bokstaven symbolisera både ont och gott – antingen rebelliskhet eller godhet. I den här versen börjar ordet ”sjunker ner” med denna bokstav, och förstärker här hela nederlaget när allt är borta som fanns då Gud själv var hos dem i templet.] 2 י – jod

11Mina ögon är fyllda med tårar, vänder sig inom mig (bubblar, kokar) gör min mage (mina tarmar) [samma två ord som i Klag 1:20, fast omvänd ordning], min lever rinner ut på marken, på grund av förstörelsen av dottern mitt folk. eftersom de unga barnen och dibarnen tynar bort på stadens torg. [Den elfte hebreiska bokstaven är: כ – kaf. Tecknet avbildar en handflata. Den kan symbolisera givmildhet, genom att sträcka ut handen för att välsigna, men också att ta emot. I denna vers börjar ordet”är fyllda” med denna bokstav och förstärker att det som sker är totalt, sorgen är fullkomlig, det känns inte som att det finns någon ljusglimt i mörkret. Det är en normal känslomässig reaktion i denna fas av sorgearbetet. Handen är uträckt men det enda den fylls med är sorg.] 2 ל – lamed

Read all of Lamentations 2

Cross References

Joshua 7:6Och Josua rev sönder sina kläder och föll till marken med sitt ansikte mot jorden framför Herrens ark ända till aftonen, han och de äldste i Israel, och de kastade jord på sina huvuden. [Att kasta jord på sitt huvud är ett sätt att visa djup sorg och bedrövelse.]

Job 2:12Men när de på avstånd fick se honom och inte kunde känna igen honom, brast de i gråt och rev sönder sina mantlar och kastade stoft mot himlen över sina huvuden [dåtida sed för att visa sorg].

Isaiah 3:26Och hennes portar ska klaga och sörja och helt utblottad ska hon sitta på marken.

Isaiah 36:22Sedan kom [de tre männen] Eljaqim, son till Hilkia (hebr. Chilqijaho), som ansvarade för palatset (ordagrant: var över huset) [i Jerusalem], och skrivaren Shevna och Joach, upptecknaren Asafs son, till Hiskia med sina kläder sönderrivna [som ett yttre tecken på sorg] och berättade för honom befälhavarens (hebr. ravshakes) ord.

Isaiah 47:5Sitt tyst och gå in i mörkret, kaldéernas dotter, för du ska inte mer kallas kungarikenas älskarinna.

Lamentations 1:1Ack (ve, hur, varför), hon [Jerusalem] sitter ensam (som en solitär) i den [förut så] folkrika staden. Hon har blivit som en änka, hon som var så stor bland nationerna. Prinsessan bland provinserna har nu blivit en tvångsarbetare (slav). [Den första hebreiska bokstaven är: א – alef. Tecknet föreställer en oxe. Bokstaven symboliserar styrka, ledaren, den första och det viktigaste. I denna vers är det ordet”Ack” som börjar med denna bokstav. Detta förstärker känslan av sorg. Det är sorgen som tar befälet och präglar allt både i denna vers och hela boken. Ordet ställer frågan: Hur kunde detta ske? Ordet inleder ofta klagan och en begravningssång, se 2 Sam 1:19; Jes 14:4, 12.] 2 ב – bet

This Verse In Other Editions

Study Lamentations 2:10